Aftonbladet – 4 juni 1841, sida 4

je halftimme, gjorde man äfven bruk af kallvattensklystir, sörjde för stor renlighet, gaf föga, men rent foder; tre gånger dagligen ingjöts en stor myckenhet friskt vatten och morgon och afton blef hvarje sjukt kreatur dugtigt borstadt och gnidet med friskt vatten. De i kalla vattnet blötta och hastigt urvridna tygstyckena blefvo stadigt anlagde på buk och rygg och sedermera omgifaoa med ylletäcken, hbvarpå vanligen en stark utdunstning uppstod, som inerinde:s ratt snart återförde det sjuka djuret i tillstånd af bättring. I några fall användes äfven med god verkan insprutningar af möjligast kalla vatten i : ögonen, öronen, näsborarna, äfvensom i munnen och i svalget. : — ——A — I Å i o— YTTERLIG NOGGRANNHET. Under det pesten nu så förfärligt rasar i Alexandria. att man på lazaretterna nödgats öka sjukvaktarens antal med 200, och smittan till och med inträngt i Frankernas qvarter, som plägar i det längsta förskonas derifrån, tilldrog sig följande händelse, som derstädes väckt allmän ovilja. En ung Dansk, af god familj, anlände pestsjuk från Kairo till Alexandria. Här begaf han sig till sin konsul, hr Dumreicker, för att erhålla inträdespollett till hospitalet, emedan man ej ville emottaga honom i något privathus. Konsuln nekade honom likväl denna fördel, emedan hans pass icke fanns i konsulatkansliet, och hr Dicke visste icke, till hvem ban skulle vända sig, för att erhålla ersättning för kostnaden. Den arme, unge mannen släpade sig döeude, och högt beklagad af Araberne,j till bospitalets port, der den medlidsamme direktören ändtligen empttog honom, likväl med den anmärkning, att han åter måste bortskicka honom, om han erböll befsilning dertill. Följande dagen lem-i nade den olycklige hospitalet som lik, men danske: konsuln lät iche ens hissa sorgflagg. hvilket eljest sker för den ringaste Eursepå, för det den aflidnes: pass icke fanns i hans kansli! Detta kan kallas att gå långt i noggrannhet. i — DE AMERIKANSKE MAÅTROSERNE, som amerikanske konsuln lät arrestera i Havre, för det de kastat 16 passagerara ur båten i hafvet. frigåfves åter följande dagen, då det vid deras förhör visade sig, att de endast af nödtvång handlat så. Båten hade blifvit läck ech skulle hafva sjunkit. em man ej lyckats upptäcka och tillstoppa öppningen, detta var likväl endast möjligt derigenom, att en del af folket kastades öfver bord. Bland allmänheten byser man likväl någon misstanka, i anledning deraf, att karlarne kastades I vattnet, under det fruntimren, som, endast med tvenne undantag, allesammans äro mellan 49 och 24 år, bibeböllos qvar. Två fruar beslöto frivilligt att följa sine män i döden; en gosse lyckades det att åter komma upp i båten, och han,. jemte ännu en man, räddades i mörka natten, emedan matroserne icke märkte deras närvaro. — ÖHYGGLIG TILLDBAGELSE. Från Colmar berättas följande: En f. d. emigrant, kapten de Hurtb, en 73:årig man, nödgades, till följe af husliga misshälligheter lemna sin hustru. Följden häraf blef en skiljmässa till säng och site; hans ekonomiska omständigheter råkade härigenom i fullkomlig förvirring, emedan huset tillhörde hans fru, med hvilken han bebodt det i 335 år. Man sade till flera, att han ej ärnade öfverge det lefvande. Den dag, flyttningen skulle ske, vidtog han alla förberedelser, på i det tan: tillämnade, fruktansvärda företag ej skulle kunna misslyckas. Han kringbar öfverallt brännbara: ämnen, som bam fördelade på åtskilliga håll i det; vidlyftiga huset, der man vid midnattstid såg honom vandra omkring med ett ljus i handen. Kort derefter utbröt på 3:e serskildta ställen af byggnaden! den fruktansvardaste brand, hvartill Colmar på mer än 50 år varit vittne. Fyra delar af huset förstördes: belt ock hållet, och 3 andra blefvo betydligt ska-: i dade. Fängelset, som inneböll 300 fångar, och spektakelbuset, hade endast de släekandes mod och be! slutsamhet att tacka för sin räddning. Dan brottslige bade sjelf gifvit sig tvenne dolkstygn, så smart han såg elden utbrista, men han dog icke genast, ty man hörde en lång stund från hans sängkammare rop af smärta, tvärt igenom lågorna. Först följande dagen återfanns hans kropp bland gruset. — Nr ÅngrarryrGs-KoLoss I Bristol bygger man nu en sådan, ett ångfartyg af jern, kalladt Mammoth, af 3200 tons drägtighet och mer än 1000 hästars kraft. Det är bestämdt till Transatlantiska resor, och man ärnar på detsamma, i stället för skofvelbjul, anbringa den arkimediska skrufven. — — ENGELSKA METHODIST-SÄLLSKAPETS ÅRSSAMMANKOMST., Vid denna, som hölls den 3 Maji London, upplästes den vanliga årsberättelsen, hvaraf Jinhämtades, att sällskapet för närvarande hade 280 centralstationer med 380 missionärer jemte ett betydligt antal lärare och annan personal samt mer än 80,000 kommunikanter. Förra årets inkomst utgjorde 90,182 Pund Sterl ,d. v. s. 49,044 mindre än utgifterna, hvarigenom sällskapets skuld stigit till 42,939 Pund. I — EN ÖFVERSÄTTNING PÅ FRANSK vERS af kKloppstocks M:sstics, författad af baronessan Carlofwitz, har af Franska akademien blifvit belönt med ett pris af 2000 Francs. — KATAKOMBERSA I PaåRIS. Den artesiska brugnen i Grenelle är icke den enda nyheten från det underjordiska Paris; ett annat arbete väcker nu uppseende och då det på förra stället handlade om vatten, så handlar det här om dricka. Vid hästtorget ligger nemligen ett bryggeri, hvilket är mycket berömdt för sitt goda dricka. Egaren, Hr Chapius, slet endast ondt i afseende på bristande utrymme för en källarplats. Då kom kan på den lyckliga tankan, att hans hus och gård måste stå öfver de gamla gångar, som tillböra pariserkatakomberna. Enigt Code civil slöt han vidare, kunde ingen hindra honom att begagna sig af dessa under hans källarrum belägna källarhvalf, om infallet skulle lyckas. Han lätf sondera och grep sig derpå ar. En rymlig trappa af 87 trappsteg anlades, men då arbetarne hunnit ett djup af 48 metres (omkring 355 pariserfot) påträffade man en, genom sidocellernas instörtande, bildad stor sal. Denna blef med stor möda utrymd och stöttad med tjocka pelare ujp till aket, hvaröfver Förstäderne St. Victor och St. Marceau äro belägna. Detta allt blef med sådan klokhet, ordning och energi satt i verket, att den underjordiska jättesalen nu utan all fara kan besökas.