Aftonbladet – 1 juni 1841, sida 1

KE ESA Hvem är du? frågade Gregor, med förställd röst. Hvad angår det dig? svarade den tilltalade. Jag vill veta hvarföre du följer mig. Jag går till närmaste by., Och jag också. ute Unnan usling! Folk af ditt slag skola ej stänga min väg. Vid dessa ord drog furst Yaroslow sitt svärd; Gregor kund2 aldrig föreställa sig att det var hans herre; han drog således äfven sitt och striden började. Blott en enda af de stridande lemnade skogen. TI. Allt var tyst i Brauers hus. Xenia hade, såsom ett, fromt och lydigt barn, knäböjt för gubbens fötter, hvilken gifvit henne sin välsignelse. Båda hade tackat himlen för. det underverk, som timat denna dag.: Xenia, som blifvit så lyckligt frälst ur faran; bad Gud om ännu en nåd, den att få lära känna:sin räddares namn. Nu hördes slag på porten, och en röst derutanför begärde insläppas. nVar välkommen hvem du än må vara, sade gubben i det han gick att öppna för främlingen, Det är icke aftonen: efter en så lycklig dag, söm min dörr må hållas tillsluten för en trött vandrare. Försynen, som räddat min dotters lif, för nu. till mig en gäst; himlen vare lofvad för denna. dubbla nåd! Träd då in och möttag hos mig salt och bröd.v Den främmande tog tre steg in i rummet och stannade sedan. Lampans sken upplyste fullkomligt hans anletsdrag; Xenia kunde se, att