Aftonbladet – 28 maj 1841, sida 1

UTRIKES. KLOSTRENS ÅTERUPPSTANDELSE OCH TILLÖKNING I FRANKRIKE. Ibland de ämnen, som i Frankrike börjat ådraga sig en allmännare uppmärksamhet, är dorvarande regerings handlingssätt i afseende på klosterinrättningarne, hvilka under republikens oeh kejsar-regeringens tider efter hand afsk: ffides och omorganiserades, men nu utveckla sig, så väl till antal som betydlighet, vida mera, än hvad under restaurationen den äldre Bourbonska grenen tillät. I detta afseende väcker en i Deputerade-kammaren af Hr Isambert gjord fröruställning ett stort intresse. Han beklagar sig öfver den eftergifvenhet som regeringen visal för vissa klosterinrättningar, hvaribland t. ex. det så kallade Tempel-fruarnas kloster, bibehålles i besittningen af betydliga fasta cgendomar, oaktadt dessa äro statens tillhörighet. Domänförvaltningens anspråk förnyas beständigt; men ecklesiastik-ministeren afslår hvarje yrkande att de måtte öfverlemnas till staten, under före.ifvande att Fruarnap börjat rättegång; ett törhållande, som rubbar statens rätt under tiden. Han visar, att antalet af kloster ökas alltjemut och att ministeren i detta afseende visar elt synbart förakt för lagarnes tydliga föreskrifter angående preskriptionstiden, m. m, Ständigt ser man nya tillstånd utfärdas för nunnekloster, utan att deras bestämmelse inskränkes till det biträde åt olycklige, som utgör föremål för de så kallade soeurs hospitalieres, (bjelpsamma systrarna) hvilkas inrättningar åtminstone hafva något nyltigare syfte. Men hvad som isynnerhet klandras, är det stöd och uppmuntran, som mMministören gifvit en munkorden, hvilkens namn al. lena väcker de sorgligaste minnen, nemligen Dominikanerne, Det är ej nog att ministrar åhöra deras predikningar, utan de hafva intagit platser bakom de vördnadsvärda fäderna, jesuiterna och klosterbröderna. Talaren beklagade det allmänna missnöje hos landtpresterskapet, som yttrat sig emot nya lagen angående skolväsendet, och hvilket ministären för ecklesiastik-ärenderna gillat och understödt i strid med de grundsatser, som ministeren för allmänna undervisningen sökt göra gällande. Han uppgaf, att år 4789 i Frankrike endast funnits ett enda Trappist-kloster, och erinrade att denna orden blifvit upplöst så väl i Preussen och Ryssland, som i sjelfva Österrike; men nu fianes i Frankrike sexton sådana kloster, och hvilka läror utbredas alltså icke genom dessa inrättningar? Ja månne man ej, i deuna restaurationernas tid, vid åsynen af en-sådan återgång eller rättare öfvergång, kan motse ligans återställande, kan åter en gång få höra St, Barihelemy-nattens rysligheter berömmas? Och är man ej på denna bana, då man med glömska at den belåtenhet och det beröm, som under re volutionens dagar spridde sig i anledning af klo