Aftonbladet – 25 maj 1841, sida 1

UTRIKES. SPANIEN. En korrespondensartikel från Paris af en person, som tillbragt en längre tid i Spanien och nyligen återkommit derifrån, innehåller åtskilligt upplysande och interressant med afseende på den närvarande ställningen i nämnde land. Vi meddela densamma derföre här nedan: aDet är en temligen allmän, ehuru ganska origtig föreställning, att Drottning Christina ble tvungen at draga sig tillbaka. Regentinnan vidtog sedan lång tid anstalter, som gyftade på ätergäng till privatlif vet, och umgicks med planen att förvandla sin fasta egendom till rörlig. Hon hade underband låtit försälja sina målningar, konstsaker och lyxartibler, och utbytt dem mot Engelska guirger. För örig! företog hon resan till Barcelona emot sina ministrars råd och vilja; hon bade i syfte en personlig sammankomst med Espartero, och att afsluta ett rescrvefördrag med honom, söm på den tiden hade armeen på sin sida, och att, i fall denna plan miss lyckades, inskeppa sig till Frankrike. Espartero, såsom alltid, ledd af sin omgifning och sina förtrogna, ville icke inmlåta sig i något förbund med re: gentinnan. on drog sig tillbaka till Vatencia, de hon ännu ganska väl kupnat stanna qvar och un. derhandla; men hon återtog sin första plan, och af. sade sig regentskapet; hon drog sig frivilligt tillba. ka, ech Espartero blef så öfverraskad af detta beslut att han fällde tårar öfver regentinnans afresa. Ha: de hon velat, så hade.-hon kunnat låta gripa och skjuta Espårtero; detta förslag gjordes henne, ock det var lätt (?) att verkställa. Espartero hade i Valencia blott ett par adjutanter med sig, och ODon: nell, i högsta grad Drottningen tillgifven, befanr sig i spetsen för väl disciplinerade trupper. Men er dylik våldsamhet skulle hafva förvärrat Christinas utomdess redan svåra ställning, hon hade då för. modligen blifvit nödsakad flykta, och hade betagi sig hvarje utsigt att kunna återvända, då hon der. emot, i sakernes närvarande ställning, icke uppg. vit något enda af sina anspråk. Efter Regentinnans afresa samlade sig Bsparteros förnämsta anhängare kring honom, och segerhertigen öfvertog rölen afstatens öfverhufvud. . Nu börjades jagten efter embe. ten; de nya lycksökarne föllo, under förfärlig trängsel och knuffande, liksom bungriga hundar öfver sitt hyte, och de offentliga embetena blefvo ett villebråd, hvilket tusentals personer jagade efter och sökte fånga till sin nytta och fördel, åtminstone fö! en tid och provisoriskt ty att njutningen deraf räcker länge och att Spaniens närvarande tillstånd är an: nat än provisoriskt, derpå tvifia alla. Den revolution söm började för Spanien medelst Esparteros diktatur inskränkte sig helt och hållet till ett ombyte af embetsmannapersonalen. De hittillsvarande embetsmänner måste lemna rum för nya; detta var hufvudresultetet, ochi 3 månaders tid talades i Madrid omingenting annat. För öfrigt misstog sig ingen i afseende pi Esparteros förtjenster och egenskaper; man anse bonom allmänt för en man af ringa talang och tyc. tydig duglighet, hvilken omständigheternas mak! och hans adjutanters skicklighet förbjelpt till den höga plats, han innehar, och som han ingalunda är i stånd att bibehålla med värdighet; derföre behöfver han också alltid någon vid sin sida, som är honom behjelplig med råd och bistånd, och lede: hans steg, Före den Engelskt sinnade Linage, var en anhängare af juste-milicu hans förtrogne rådgifvare. Dennes plats intogs af Linage, som spann fredsintrigen med Maroto och förde den till en lycklig utgång. Linages ofterträdare är Cortina inrikesminister, som före regentinnans afresa var en obetydande advokat i Sevilla. Espartero hat derföre också förlorat hela sitt inflytande på armen; anförarne äro lika afundsjuka på honom,