tigen af Nemours komma att residera i Algir så-; som vicekonung för de afrikanska besittningarna, hvilket kolonisterne allmänt önska, emedan sådant ändteligen blefve dem en säker borgen för en stadigvarande ockupation, hvarpå de ännu ej våga göra sig förvissade. Drowuning Maria Christina af Spanien väntades den 40 till Paris, der Grefve Foreno och flere andra förnäma Spanjorer, som beklädt höga embeten under hennes regering, troddes komma att församlas. Under hennes vistande i Macen på resan från Lyon, var hon nära att bli offer för en eldsvåda. Hennes sänggardiner brunno redan, då några personer af sviten, som lyckligtvis ännu ej gått till sängs, i rältan tid skyndade till bennes bjelp. SPANIEN. Härifrån ingenting annat nytt, än att man trodde det regentskapsfrågan skulle ändtliger vara definitift afgjord d. 8 dennes. PORTUGAL. Underrättelserna från Lissabon gå till d. 3 Maj. Det enda anmärkningsvärda, som härifrån förljudes, är, att den med England afslutade handelstraktaten blifvit skickad till London, för att ratificeras. En enkom handelsagent skall afgå till England, för att underhandla med de Portugisiske fondsinnehafvarne och förmå dem antaga regeringens förslag rörande fondernas konmverterande. Lyckas hans uppdrag, så erhåller han en half procents provision, sam utgör den ansenliga summan af 20 000 Sterling. TYSKLAND. Från Biberich skrifves d. 4 dennes, alt de i Rhen förliderk Mars nedsänkta stenmassorna, som skulle förstöra seglationen och trafiken på denna flod för berörde stad, nu blifvit upptagna, och att det första ångfartyget nyssnämnde dag, under kanonernes dun der, passerat stället der försänkningen legat. Seglationen är således nu åter fri och öppen. DANMARK. Nästan ingen enda postdag förbigår, utan att från Köpenhamn medföra underrättelser om nya tryckfeihetsprocesser. Högsta domstolen har nyligen dömt redaktören af den Frisindede,, Claudius Rosenhoff till 200 Rbd. böter och ett års censur för en förment tryckfrihetsförbrytelse i Nr 72, och fällt honom till ett lika ansvar för hvad han skvifvit i Nr 87. I båda dessa processer hade den domstol, som förut behandlat målen, frikänt. Inom det sällskap, som bildat sig för att fira årsdagen af provincialständernes införande d. 28 Maj 1834, har en mängd af de förnämste ledamöterne framlagt det förslaget, att hädanefter helt och hållet upphöra med hvarje högtidlighet i anledning af denna händelse. ORIENTEN. Underrättelsen med förra posten öfver Marseille, att Sultan gjort de förändringar i hattischerifen till Mehemed Ali, som de allierade makterne begärt, bekräftar sig. Den 49 April afläts från Furkiska utrikes-ministern en not till de öfrige kontrahenternes i Julifördraget representanter i Konstantinopel; hvari dem tillkännagafs, att Sultan ändrat stadgandet i hattischerifen, rörande arfföljden till paschalikatet Egypten, på det sättet, att när ledighet inträffar, den äldste af Mehemed Alis afkomlingar i rätt n dstigande led kallas till styrelsen. Paschan erhåller rättighet att utnämna officerarne inom den Egyptiska armfen, ända till och med öfverste-g aden. Rörande frågan om nedsättning i det stadgade beloppet af Mehemed Alis årliga tribut till Porten, säges i noten, att Sultan ännu icke fattat sitt beslut härom, emedan man först ville afvakta några förväntade upplysningar från den storherrlige kommissarien i Alexandria rörande de Egyptiska finansförhållanderna. I en annan not af samma datum. som den nyssnämnde, framställes från Turkiska sidan den frågan till de fyra makternas ministrar, hvad dessa makter ämnade göra, i fall Mehemed Ali skulle vägra att foga sig efter de öfrige stadganderne i investitur-firmanen, och om makterna, i fall de voro sinnade att ännu ytterligare understödja Porten, ämnade i afseende på de åtgärder de kunde komma att vidtaga, göra någon skilnad emellan sådane vilkor, som redan finnas bestämda i Julitraktaten, ech sådane om hvilka icke der är fråga? Af förestående finner man, att den vigtiga punkten om tributens belopp ännu ej är afgjord; och att Porten blott till en del gått in på Mehemed Alis begäran att sjelf få nämna officerare af alla grader vid armteen och flottan. Det är således tydligt. att slutet på tvisten emellan Sultan och vicekonungen af Egypten ännu är långt borta. I en korrespondens-artikel från Paris af d. 4 dennes försäkras på det bestämdaste, att Turkiske ministern i London, Schekib Effendi, erhållit de vidsträcktaste fullmakter icke blott att underteckna den redan öfverenskomna traktaten om Bosforens och Dardanellsundens tillslutande för främmande Ikrigsskepp, utan äfven att med de fyra makterna och Frankrike afhandla och sluta om de vilkor, Porten kunde komma att bevilja Mehemed Ali. I fall detta verkligen bekräftar sig, är det i så fall af vigt, som underhandlingarnes förflyttande till London skulle undandraga dem inflytandet af intrigerne i seraljen. Det tillägges i den ofyannämnde korrespondensartikeln, att Österrike och PrceusIsen nu skola inse, att de alltför mycket lånat sig låt befordrande af Engelskt och Ryskt intresse i den Orientaliska frågan, och att de ämna sluta sig till Frankrike, när fråga blir om det definitiva uppgörandet af denna angelägenhet i London. Porten har förklarat kusterne af Candia i bloc