Aftonbladet – 18 maj 1841, sida 1

I som säger, att ditt hjerta icke mer tillhör Gambaro. ch jag deremot har under alla brott, alla en röfvares mödor icke haft någon annan tanka än dig, ag älskar endast dig. Och då han uttalade dessa ord, reste sig håren på hans hufvud. — Död och förbannelse öfver den som frånröfvat mig Mariettas hjerta! tillade han. Hans blod skall icke dröja att färga klingan af min dolk. Den unga qvinnan var förfärad, men gjorde våld på sig för att beherska sin ångest. Donna Mial utropade hon, hvilken svart tanka oroar dig, Gambaro? .. . du ser ju att febern förtär mig, bröstattackerna återkomma hvarje ögonblick och en bes ständig svett lackar öfver min kropp --O, jag mår mycket illa, och du som älskar mig, du är ujan medlidande! — Ja det är sannt, inföll modren, som sedan några ögonblick varit orörlig och nästan liksom förstenad. — Farväl tills i morgon, sade röfvaren ; jag tror dra ord; farväl, vi återse hvarandra! Ett rof för svartsjukan, aflägsnade han sig hastigt. Han måste lemna sin chef underrättelse om förberedelserna till kardinal P:s resatill Frosinone. Femio karabinierer, kommenderade af en erfaren löjtnant, skulle; tjena till eskort åt hans eminens. Gambaros första omsorg var således att försäkra sig om sn emissarie, åt hvilken han utlofvade en betydlig vedergällning, och den han uppdrog att skyndsamt lemna Gasparone nödiga underrättelser. Sedan detta var gjordt gick han att skaffa sig underrättelser om Mariettas. lefnadssätt och bekantskaper. Uti sin atelier, med penseln i: ena och paletten i andra handen, arbetade imedlertid Volonslä, men arbetet begynte gå mer och mer machinmessigt, ty han väntade sedan tvänne timmar sin tillbedda modell, Skulle Marietta sjukhat? sade han för sig sjelf, och denna tanka upprörde honom till den grad, att han