Aftonbladet – 14 maj 1841, sida 3

1. Då tvenne ångfartyg möta hvarandra i öppet farvatten, vike begge åt styrbord. g 2. För seglande fartyg vike alltid ångfartyg. 3. Skulle tvenne ångfartyg möta hvarandra vid inlopp till-sund, der farvattnet på ett eller flere ställen är så trångt eller grundt, att de ej kunna obehindradt passera hvarandra, utan att ombordläggning är att befara, åligge det fartyg, som har sydlig eller Vestlig kurs genom det trånga passet att, när annat ångfartyg är vid motsatta inloppet till sådant farvatten synligt, stanna maschinen och icke förr lemna sin plats, än mötande fartyget passerat. 8 4. Sker ankomsten i mörker eller mist, så att det trånga farvattnet ej kan öfverses, bör ånfartyg, styrande hvad kurs som heldst, före inloppet gifva sin ankomst tillkänna genom signalerande, antingen medelst kanonskott eller lanternas hissande på toppen, samt dereften inlöpa och passera i här ofvan stadgade ordning. 5. Vid passerandet af kanaler iakttages bvad derom serskilt föreskrifvet är. — Gymnastiska Centralinstitutet höll i går en examensöfning med de elever från hufvudstadens allmänna läroverk, som der tagit undervisning. H. K. H. Kroprinsen behagade dervid infinna sig, åtföljd af arffurstarne. — Juryn i trycekfrihetsåtalet mot tidningen Najaden i Carlskrona, sammanträdde i Thorsdags, d. 6 dennes, och frikände. — Tidningarne från Carlskrona lemna den upplysning, att den af Malmö tidning omtalade upptäckten af oredlighet hos någon kronofogde i Biekinge, är ogrundad. Förmodligen hade Malmö tidning blifvit missledd af den i Halland skedda öfverdebitering. — Af ett landsortsblad underrättas man, att nuvarande Franska Ministern vid Svenska hofvet, Hr Grefve Charles de Mornay med en gåfva af 300 Rår Bko ökat den af Carl de Mornays enka, fru Anna Trolle till Helgerum i Calmare Län år 46140 stiftade fond till stipendium för en student från Calmare gymnasium. ee SORAN ANNE ICE BOKHA NDELS-BULLETIN. Morianen eller Holstein-Gottorpiska huset i Sverge. Tidsbilder, teknade på fästningen. Tredje delen. Nära tre veckor hafva redan förflutit sedan tredje delen af Morianen utkom i bokhandeln, och den är således troligen redan så spridd ibland allmänheten, att en anmälan deraf i detta blad numera kunde anses för ett öfverflödsverk. Imedlertid utgör ett nytt arbete af statsfången i synnerhet under nuvarande förhållanden en händelse, som alltid fäster allmänna uppmärksamheten, och det tillhör följaktligen äfven tidningspressen, såsom en referent af dagens historia, alt åtminstone i förbigående upptaga den i sin krönika. Vi kunna dock denna gången af nyssagde skäl blifva ganska korta. Någon kritisk recension från den historiska synpunkten bör kanske också mindre komma i; fråga öfver en skrift sådan som denna, der föremålen väl äro historiska, men författarens fantasi för det mesta ombesörjt grupperingen. Hvad man vid ett sådant förhållande från den historiska synpunkten har att tillse, är egentligen, att sjelfva karaktersmålningarna icke förlora 1 sanning, och att de händelser, som utgöra sjelfva grunden för tidsbildernan icke få stå i strid med redan kända fakta. I detta afseende synes det oss äfven, att författaren sjelf lagt sig vinn om en större noggrannhet i denna delen, än i de föregående. Att hap närmare följt verkligheten visar sig deraf, att han på hvarannan eller tredje sida kunnat i noter serskildt utmärka de hufvudsakliga uppgifterna såsom historiska, och derjemte ganska ofta anfört de källor, ur hvilka de blifvit hemtade. Intrycket af berättelsen blir derigenom mera varaktigt, utan att den i det hela är mindre pikant. Denna tredje del omfattar tidpunkten från år 4786 till år 1790, och således hela epoken af finska kriget samt perioden före och under den ryktbara 4789 års riksdag. Att skildringarnas författare, i besittning af en betydlig brefsamling och andra källor sedan den tiden, icke glömt att låta alla kulissintrigerna under denna märkvärdiga epok framträda för läsaren, lärer hvar och en taga för gifvet och han misstager sig icke deri. Dephistoriska handlinggarna, utgifna af Adlersparre för några år sedan; Adlersparres deri förekommande karakterstekning af Gustaf III och Carl XHI; Armfelts sjelfbiografi samt akterna em en annan favorits, Baron, sedermera Gr. Muncks myntningsoch sedelförfalskningsoperationer på Drottningholm hafva härvid äfven gjort förf. en god tjenst. För öfrigt finner den, som förut icke har närmare reda på Finska krigets uppkomst och detaljer, på den roll, som Toll och Armfelt spelade dervid, på historien med Riddarhusledamöternes arrestering, pöbelns uppHER OSBE RAD DS EE BETE OT ARE NERE STANETE IR EOTLTRNRET RSA: I unnran saknas några Ach 9NM arhatarna BPRadan ckarn