Aftonbladet – 8 maj 1841, sida 2

åt vilkorlig tydning hos de embetsmän, hvilka besörja utbetalningarne, som kan finnas förenligt med det allmännas tjenst. En full och neggrann ansvarighet hos alla styrelsens agenter skall vidmakthållas. och underslef eller bedrägeri följas af omedelbar afsättning från tjensten, samt det välförtjenta straff, lagen i öfrigt utstakar. De samhällsinrättningar, mina landsmän! under hvilka vi lefva, betrygga åt hvar och och en ett fullkomlig) åtnjutande af alla hans rättigheter. Detta land framställer för verlden skådespelet af en styrelse, som hemtar sin makt från de styrdas vilja och samtycke; och då dessa endast lemnat styrelsen så mycken makt, som erferdras för dess utöfning med framgång, böra de. som fått förvaltningen sig anförtrodd, omsorgsfullt afbålla sig från alla försök, att natvidga området för den makt hvilken sålunda blifvit gifven åt de serskilta afdelningarne af styrelsen, annorlunda än genom en appell till folket om mera, såvida de ej skola förrycka deu jemnvigt, hvilken de patrioter och statsmän, som uppgjorde konstitutionen, hade för afsigt att stadga emellan federalstyrelsen och de stater, hvilka utgöra unionen. Takttagandet af dessa grundsatser ålägges oss af den känsla af aktning och tillgifvenhet, som finnes i hvarje patriots hjerta för föreningen och dess upprätthållande, med de fördelar den skall tillskynda våra barn och barnabarnsbarn i oräkneliga generationer. Ett motsatt förfarande skulle icke undgå att framkalla faktioner, endast syftande på egennyttiga afsigters befrämjande; att gifva näring åt lokalafundsjuka, och att leda antingen till sönderslitande af föreningsbandet, eller uppbyggande af ett centralisationssystem, som omsider skulle sluta med en blodig jernkrona. Till slut ber jag eder vara försäkrade, att jag skall använda alla mina bemödanden, för att, under min förvaltning af styrelsen, gifva verklighet åt de grundsatser, jag ofvanföre uttalat; och, med förtröstan på en vakande och skyddande försyn, skall det blifva min förnämsta och bögsta pligt, att bibehålla de fria institutioner oförkränkta, under hvilka vi lefva, och att öfverlemna dem åt den, som kommer att efterträda mig, i deras fulla kraft och styrka. Washington den 9 April 4841. JOHN TYLER., Ea person i Washington, som under en följd af flere år skickat korrespondensartiklar till Times, skrifver, rörande den nye presidenten, följande: Man är af något olika tankar i afseende på frågan, huruvida Hr Tyler kommer att adoptera den politik och de åtgärder, som general Harrison ämnade lägga till grund för styrelsen. Jag har personligen varit bekant med Hr Tyler mer än i 20 år. Han är en man af mycken allmän bildning, och af stor erfarenhet såsom statsman, emedan han länge varit inne i de allmänna angelägenheterna, både under statsstyrelserna och federala regeringen. Han är omkring53 år gammal, af mycken snabbhet i beslut och en karakterfasthet och oböjlighet, som gränsar till hårdnackenhet. Hr Tyler är af den Virginiska statsmannaskolan. Han är motståndare af en nationalbank, nrohibitiva tullagar o. s. v. Han bekänner sig till den läran, att en offentlig man måste handla efter sina kommittenters instruktioner, eller ock resignera. Under det han satt i Förenta Staternas senat, fick kan instruktion att votera för några förslag af Hr Benton, men som han ogillade dem, lemnade han sin senatorsplats. Jag tror således, att hvad lagförslag som gå igenom i kongressen, af dem, som diskuterades under valstriden om presidentskapet, kommer Hr Tyler att anse såsom hade folket voterat öfver dem, och gifvit presidenten instruktion att antaga dem, hvilken instruktion han kommer att ställa sig till efterrättelse. Jag tror icke, att det oväntade ombytet af exekutiva maktens innehafvare kommer att förorsaka någon väsendtlig förändring i regeringens politik. Det är sannt, att i afseende på en national-bank och måhända några andra åtgärder. skulle general Harrison med verksamhet hafva understödt dem; då deremot det mesta man kan hoppas af Hr Tyler är, att ban förhåller sig passift under det billen diskuteras i Kongressen, och att han ger den sin signatur då den för detta ändamål förelägges honom. 1 afseende på styrelsens politik emot främmande makter, hvilken är i högsta grad fredlig, kommer ingen förändring att äga rum.