Aftonbladet – 3 maj 1841, sida 3

— Framför allt, viså er ej på balen! — Sir Robert skall beledsaga min hustru dit Kloekan tre kommer wi ju till min kammare; på den lönntrappa, hvartill jag ensam har nyckeln, kar ni komma dit, och då slå tvenne slag på dörren hvilkaj jag vet betyda: åkdon och hästar äro fär diga :. .. — Bra... . jag förstår. Lady Aminthe War. wick, hitförd af mig, skall följa med i åkdonet; och så bär det af åt London med all skyndsamhet . .. — Må vara. Sök ni blott, min vän, att vinna ladyn till min fördel . ... Den beskrifning på henne, som ni lemnat mig, är väl föga smickrande och hänryckande, men i svåra omständigheter har man ej rätt till att vara för mycket nogräknad. . .. Mitt utseende och mitt namn hafva ju vunnit hennes tycke, efter som ni sagt mig; återstår således, vid min ankomst till London, duellen med sir Edwards Halton, mim vival; och jag ämnar verkligen bjuda spetsen! Hvad baronessan angår, skulle jag ej kunna lemna henne i bättre händer, än edra. Sir Robert och ni lära väl hjelpa henne, — är det icke så? — hjelpa henne att trösta sig öfver denna afresa, som ni bör låta henne :Betrakta endäst såsom en bortavaro? -Farväldå! kom ihåg.i afton! Se der synes lady Aminthe, på återkomsten från sin: promenad; jag vill ej visa mig, jag drar mig undan in! När doktorn förlorat honom ur sigte, och länge med snabba steg gått genom den långa allten, för att lemna trädgården, sade han för sig: — Stackars narr! du inser ej hvilket dåligt spel du spelar! Men, man skall lyda; det är också allt hvad jag borde iakttaga! I detta ögonblick syntes lady Aminthe Warwick, stödjande sig på sin betjents arm, sakta och med möda uppstiga för terrassens hvita marmortrappa utan tvifvel i den förhoppning, att få se Rudolph, sin vackra kavaljer, förstulet visa sig framför henne på en omväg i någon all. Den mest lifliga pur