Article Image
MS Pr ot MO SP VM RV drömt galet, ty det var, såsem sagdt är, en natt Mössa (Ur Le Corsaire.) — Red. har blifvit anmodad, att lemna plat: för nedanstiemde artikel, som lemnar några in tressanta upplysningar, angående vwväganläggningar efter den så kallade ehauss-metoden, ett ämne, hvarom Red. ej eger tillräcklig sakkännedom, för att kunma yttra något eget omdöme. OM VÄGARS FÖRBÄTTRING I SVERGE. Fördsam framstälining til det Förstärkta Statsutskottet, af en Dalkarl. Den sällsamma omständighet bar inträffat, att Representanterne för de begge näringsidkande delarne af nationen, Borgerskap och menige man, häfva nekat att utröna det bästa sättet att förbättra landets vägar, oaktadt ett tillstyrkande derom blifvit gjordt af Statsutskottet vid 4840 års Riksdag. Sådant är ej tänkbart, utan att någon stor förvillelse dertill måste vara orsaken; hvadan förhållandet väl förtjenar att närmare undersökas. — Det vill synas, som en mer eller: mindre dunkel tydning af det, i Statsutskottets förslag begagnade ordet chausse skulle vålla ett missförstånd, emedan de andra skäl, som Mifvit gifne för afslaget, äro sinsemellan så stridige, att ingen antaglig grund för den oväntade händelsen kan af dem sammanföras. Ideen em derna vägförbättring leder sitt ursprung från associerade inom Westmanland och Dalarne, hvilka ej mindre hos Kongl. Maj:t, än hos Rikets Stinder sökt, att i sann dager framställa behofrvet af en sådan, emellan Westerås och Fahlun. Kongl. Maj:t hat skickat Öfverste Ekenstam till Norra Tyskland, för att taga kännedom om vägbyggnaderne derstädes, och har derefter låtit samma Ingenieur-officer preliminärt undersöka dem ifrågavaramde vägsträckan, med tillämpning af både utrikes och inrikes vunnen erfarenhet, sårat ytterligare uti nådig skrifvelse till Rikets Ständer vid innevarande Riksdag meddelat undersökningens resultater, ech rekemmenderat företaget såsom föremål för amslag. Dessutom hafva enskildte Motionärer bringat ärendet under Statsutskottets pröfning, och Associerade hafra, till beforeran af ytterligare upplysning i frågan, bekostat några små chausie-prof, utförde under Öfverste Ekenstams inseeade. Desse prof-arbeten hafva visat, att våra vanliga vägbyggnads-materialier, rätt använde, äro ej allenast fullgode, utan jemväl öfverträffa de utländske: småsten, der sådan finnes maullfri, eller utur grusmassa kan erhållas genom harpning, gör den kostsamma stenkrossningen öfverflödig, äfvensom den minskar till hälften behofvet af massans nedpressning med tunga valsar, emedan den kullriga småstenen låter villigt införa sig i alla mellanrum, som förefinnas, då deremot den sönderslagna stenen upphänger sig på hvarandras nybrutna facetter. En något förändrad arbetsmetod fordrades dock för den naturliga småstenens qvarhållande i orubbadt läge. DBerjemte har genom profven blifvit bekräftadt, hvad man vtifrån redan förut kände, att nämligen källdraget icke har någon menlig inflytelse på den mullfria. sammankilade och vederbörligen formade stenmassan. Så stod frågan, när Statsutskottet deröfver borde yttra sig till Rikets Ständer. Utskottets Ledamöter toge då noga kännedom om ärendets alla specialitater och förnummo: 1:0 Att utvecklingen af metoden, att för godt pris ändamålsenligt bygga och förbättra vägar med småsten af olika dimensioner, utan sönderslagning, var ännu i sir linda, ehuru möjligheten var bevisad genom de begge små så kallade chauss-prof, som Brr Associerade bekostat. Man började vara öfvertygad, att den till sin verkan så mycket beprisade, dyrbara sönderslagning af stenen, var en nödfallseperation, ibrist af maturlig småsten, heldst underrättelse samtidigt ingick, att Hac-Adam, sjelfvauppfnnaren till chausse-anläggningar, och efter hvilken fådnne benämnas, alternativt, mae-adamiserade vägar, har, vid sin första patentansökning i detta afseende, uppgifvit sig hafva hemtat idten derom från Sverge, der han sett operationen. utförd emellan Malmö och Ystad, af en privat-egendomsegare, som bade tillgång på mullfri småsten i hafsstranden. 2:0 Hade det visat sig, att de redan verkställde ehausså profven, på vägen emellan Fahlun ech Westerås, hade den oegentlighet. såsom prof betraktade, att de trafikerand-s bjul medförde från ömse ändar, och afskakade, på desse korla profstycken, hjulens vidhängande smuts. hvilken snart nedbäddade profven i gyttja: derigenom blef anläggningens verkfga förhållande ej synligt, med mindre den sålunda påförda gyttjan undanskaffades. Denna omständigket undanköll för de trafikerande kännedomen ora de små anläggningarnes beskaffenhet och nytta, hvarigenom åter ett af de hufvudsakliga ändamålen med Pprofstyckena i betydlig mån förfelades, det nämligen, att vinna de trafikerandes intresse för dylik anläggring i stort, till framkallande af emskildta bidrag för planens utförande i det hela. , Vid sådan ärendets ståndpunkt, och under ett nog öfvervägande af de förhållanden, som i begge föregående punkter äro anförde, afslog Statsutskottet väl Motionärernes begäran, om anslag till chausseanläggning på vägsträckan mellan Westerås och Fablun, isin helhet, såsom ännu icke neg förberedd, men tillstyrkte dock Rikets Ständer, ej allenast uti första betänkandet, utan. jemväl vid förnyad pröfning efter åtefremissen, att med 43,000 Rdr låta utföra ett större vägförbättrings-prof af det ifrågavarande slaget, chausse-prof kalladt, oeh ansåg tjenligast, att detta verkställdes på densamma, så kallade Bergslags-vägen, synnerligast derföre, att då profvet afsedde vinsten af en erfarenhet för hela landet, så skulle det säkraste resultatet vinnas på den starkast anlitade allmänna landsväg inom riket ), heldst den jemväl var erkänd såsom den felaktigaste. Sådant är det välbetämkta förslag, som Borgareståndet ansett onödigt och Bondeståndet asflagit. — Sedan ej mera någon tvifvel finnes för den, som gjordt sig underättad om förhållandet, attideen eller anledningen till de nu, i hela Europa så högt beprisade chausseer) utgått från Sverge, och .då vi ) Varor, sem föras på Bergslags-vägen, nämligen endast de, som officielt kunnat annoteras, mängden af allmogens enskildta behofver således oberäknade, uppgå årligen till minst 40,000 skeppund

29 april 1841, sida 3

Thumbnail