Aftonbladet – 29 april 1841, sida 1

— — ——— Z u-n--e 2X ?)8ssome——— nro tor vid Stads-Smedjegatan; i J. P. BERGESRENS Bod vid BJjÖRLINEGS vid Kuzgsbacken; i EissEns i hörnet af Re.; i F. BaAsTtTaans uti huset J8 9 i hörnot af Horrsoch Utdelning kl. 6 eftermiddagen. verkning, hafva i sednare tider dertill lagt bruket af machinerier. Fabriken måste likväl tvärtemot hemslöjden nedlägga ett stort kapital i just dessa machinerier och de för deras uppställning nödiga byggnader, samt nödgas förbehålla sig en betydligare vinst, emedan om fabriken går under, det är liksom om landtmannen förlorade både gård och grund. Fabrikanten har derföre alltid en fix tillverkningsprovision, hvarunder han icke kan gå, utan att förlora, då hemslöjdaren oftast kalkulerar så, att han är belåten. blott; han får något för sin tid, ja, ofta blott dermed, att han genom förädlingen af sin råvara kan förekomma tvånget att sälja den till vanpris. En hemslöjdens rivalitet med fabriksslöjden är altså icke blolt verklig utan äfven för den sednare rätt äfventyrlig. Fabrikanten förtröstar på sitt kapital, sina machinerier och sitt folks arbetsfärdighet; men frågan är, om de två sednare verkligen kunna anses uteslutna från husslöjden. Hvad arbetsfärdigheten beträffar , bör man besinna, att om fabriksarbetarn vinner mycket genom en oafbruten öfning, inträffar åter inom husslöjden att denna öfning begynner redan med barndomen och ofta med sjelfva råämnets behandling, samt fortsättes, om än med små albrolt, hela lifvethgenom, hvarigenom kunskapen om varans inre och yttre qvaliteter blir på sitt vis ganska grundlig och fast. Antag t. ex. att någon i detta ögonblick ville inrätta en linnefabrik i hufvudstaden och taga sina arbetare derifrån : dessa skulle alldeles icke i början ega, och endast efter ling tids öfning förvärfva den säkra blick i allt hvad linets, garnets eller väfnadens egenskaper angår, som en bondflicka från Norrland, från de 7 häraderna, eller från nästan hvad trakt som helst i hela riket, emedan linberedning och linspånad öfverallt bland allmogen förekomma. 1 allmänhet inträffar och bör naturliger inträffa, att råämnrets förädling helst sker af dem, som produeera det eller omvändt, samt att det som utgjort föräldrarnes binäring äfven blifver barnens. Hvad fabrikanten vinner genom olika arbetens fördelning på olika personer, ersätter husslöjdaren till någon del genom dess fördelning på olika tider. Hvad vidare angår machinerierna, så lär väl ingen klok menniska föreställa sig, att dessa äro eller nödvändigt måste vara alldeles uteslutna från husslöjden. En stor mängd machinerier begagnas nu i husslöjdern, som fordom utgjorde fabrikernas stolthet, t. ex. spinnrocken, ryckverket, barneskrustningen och fmångfaldiga andra, och man finner, att den tid, inom hvilken dylika machinerier sprida sig, blifvit allt kortare och kortare nu emot fordom. Andra länder lemna härpå ännu mer afgörande exempel, hvaraf vi blott vilja nämna ett enda, men ock ganska märkvärdigt, nemligen tyllstolarnes begagnande i England för husslöjd. I Sverige finnes ännu i denna stund sannolikt icke ett enda exemplar af dessa konstiga och ömtåliga machiner; men i England hade knappt förste upptinnarens patenttlid gått till ända, innan en sådan mängd afnämare (deribland äfven fattiga landtprester) till dylika machiner anmälde sig, att beställningarne icke på lång tid kunde effektueras; också kan intet land täfla med England i tillverkning af tyll, ty öfverallt annorstädes är den fabrikstillverkning. Den mångslöjd skråinrättningarne här i Sverige slagit under sig hindrar dem nästan allesamman att förse sig med flere ganska nyttiga redskap, hvilka lika mycket underlätta arbetet, som de egentliga machinerna, hvarmed vi förstå dem, som medelst deras rörlighet föträlta flera operationer. 1 det ögonblick skråbanden lossades skulle denna olägenhet börja at! försvinna. De många på en skråeller fabriksverkstad nödvändiga operationerna skulle fördel sig mellan flere idkare, som då vore i stånd at förse sig med nödig redskap. För att här e vara vidlyftiga citera vi blott ett exempel, nem ligen smedsyrket. Såsom det nu är inrättadt måste på en och samma verkstad och med samma slags verktyg en oräknelig mängd artikla tillverkas, och följden är att alla blifva ofull komliga och att magasinerna nästan helt och hållet sakna dem, som äro svårare att tillverka t. ex. hvarjehanda verktyg. Genom frihet i yr ket skulle äfven en landiman förse sig med ser skilda verktyg för tillverkning af en eller tvi dylika artiklar och bringa dem till samma full komlighet med de utländska. Det är klart at vi här mer hafva afseende på de machiner, son gifva tillverkningen fullkomlighet, än på dem som tjena till dess fortskyndande. Att husslöjden saknar machiner måste sålede betraktas som en tillfällighet, hvilken inom nå gra decennier kan afbjelpas, om banden å nä ringarne borttagas och regeringens omsorger fö det ekonomiska välståndet taga en förändrar riktning. Den omständigheten att fabrikanten miste hetraktas, som en kapitalist, hvilken kan nöja si j med en högst ringa vinst på hvarje arbetare är icke så farlig för husslöjden, som man i all. I mänhet tror. Om nemligen fabriksarbetarer Min sog.