Jen. Commodoren var i hemlighet mycket belåten med att se ett samtal afbrytas, uti hvilket hans lidna förolämpningar ånyo framställde sig för honom i de mest lifliga färger. Portvinet kom nu till hjelp, att bortjaga dessa minnen, i det han beredde sig att färdigt besvara de taoster, som druckos för honom från alla sidor. — Jag har den äran, Commodore, ropade Rook. drickande efter hvarandra. fyra å fem glas, ty denne man brydde sig. föga om måttlighet: ni ser, att vi hälla oss färdiga till dans, likasom på edra ordres! Der är konsert i stadens badinrättning och det slår ej felt att det blir dans efter konserten. Jag har en viss takt. så att jag ej fruktar för att försöka min lycka hos de vackra fransyskorna. Åh ja, visst! laga nun att ni kan bryta benen af er. mot ett golf, efter som ni nndgat( att se dem i käftarne på hajarne! oo Säg då ej så, Commodore! or vän Roek har fika 3å bastanta ben som de två sjökadetter han bar i sällskåp. . — Tvenne bussar, som ej stt enda ögonblick behöft söka relingen under beia den svåra krängningen, illade Commodoren, i det han lät frambära grogg, hans älsklingsdryck, hvarmed hån brukade traktera sig! Välan, mine herrar, gifven akt på mitt kömmande! q Forts. följer.) ST MM—RR nn — Den i Danzig församlade delen af PreusSiska Provintialständernå har till Konungen ingifvit en petition om klasslotteriets äfskaffande, eller åtminstone om dess reduktion ifrån fem will två klasser; Petitionen fnnebåller en mycket liflig skildring af den demoralisation, som dessa lotterier sprida ibland de lägre klasserna, och den förderiliga inverkan, som det har på idogbeten hos en mängd handtverkare och näringsidkare, hvilka genom spekulationer åt detta håll, beröfva sig sitt