; Lägger man imedlertid till ofvannämnde brist, som för 7 år utgör en summa af Rdr 240.868: 26. — ;Skulden sedan 4828... Rdr 97,066: 39. — (Ambassaden till Mescau . 464,497: 40. — Condoleansen i Petersburg 8,300: — — I Resan till Ryska Högqvarteret ........ oc. DM T,T33: 46. — Ambassaden till Rheims . 39417: 46. — samt de, under loppet af meranämnde 7 år utbetalta räntor ....... 497,006: 47. — så uppkommer ett deficit af Bko R:dr ...... 737,849: UU, — ; hvaraf synes, att redan 4830 den brist fanns, :som reservanterne velat bevisa vara tillkommen genom kostnaderne för en, under loppet af 18 jår successivt ökad skuldsättning. — Denna reservanternes slutsats är så mycket mindre riktig, som räkenskaperne upplysa, att bristen ytterligare ökats, så att den år 1836 uppgått till nära en million Riksdaler Banko, hvaremot densamma, förmedelst fortsatta indragningar och ökade besparingar de sednare åren, blifvit minskad med omkring 73,000 Rdr årligen. — Hade reservanterne något längre utsträckt meddelandet af resultaterne för sina forskningar, skulle de hafva kunnat upplysa, att räntorne åren 4836 till och med 1839 i medeltal årligen utgjort Banko Rdr 34.474, men från och med 4893 till och med 1899 endast 28,144, hvaraf följer, att om 75,000 Rdr årligen de förstnämnde åren kunnat afbelalas, så hade, med iakttagande af enahanda besparingssystem, under loppet af de sistomförmälde åren, utgifterne årligen kunnat minskas med 1014,527 Rdr, eller i 7 år med 709,989 Rdr, och således, med betraktande af räntornas årliga stigande, redan år 4830 ingen brist behöft existera. En sådan upplysning skulle hafva gifvit stöd: åt Utskottets yttrande rörande den brist på hus-: hållning, som synes hafva egt rum, och gjort all vidare utredning öfverflödig, serdeles en sådan, som den reservanterne åstadkommit; ty icke j lära Rikets Ständer, för bedömandet af ändamålsenligheten och det riksgagneliga i de gjorda depenserne, hemta någon tillförlitlig ledning af de summariska uppgifter, som reservanterne framlagt, och dock synes det vara detta omdöme, som de velat dithän leda, att Rikets Ständer, blundande för dem kathegoriska bestämmelsen i Regeringsformens 76 8, skulle genom en inderanitets-akt godkänna åtgärder och gilla grundlagsöfverträdelser, som endast under inflytelsem af den mest tvingande nöd, eller den mest hotande fara kunna vågas. — Men huru skulle till dylika fall kunna räknas t. ex. den omständigheten, att 3:ne embetsmän i Utrikes Kabmettet, utöfver den dem på stat tillerkända aflöning, åtnjutit tillökningslöner till ett belopp af . Rdr 238,000. — — samt att på en, mot landets tillgångar och sympathier stridande luxöriös ambassad blifvit använde ....... Och dessa båda summor, jemte 43 års räntor och provisioner å 8 proc. 489400. — — uppgå ensamme till Bko Rdr 884,400). — — sarat öfverstiga således vida, eller understiga åtminstone icke den summa, som nu säges utgöra Kabinettskassans brist! . Jag anhåller om ett rum i StatsUtskottets protokoller för dessa anmärkningar, och att de måtte få till de respektive Riksstånden åtfölja betänkandet samt den reservation, som till desamma gifvit anledning. 464,000? — — ) Noga kalkulerad, med ränta på ränta, skulle denna summa utgöra vid 1839 års slut Banke Rdr 294,680. — M—t EE ER—— — En annons i dagens tidningar inbjuder på en dramatisk-musikalisk representation af mindre vanlig art i bröderne Davidssons paviljong nästkommande Onsdag. Den är arrangerad af en Norrman Hr Teillefsen, som dervid med biträde af en Amatör kommer att i kostym uppföra scener ur Fredmans epistlar och sånger. Detta är i sanning en lycklig id, om den rätt utföres. Bellmans odödliga qväden, öfverallt populära, bafva dock företrädesvis för Stockholmsboen annu i dag en eförminskad dragningskraft, och kan Hr Treilefsem hurvid begå sig till kännares nöje, så får han säkert ett oerhbördt tillopp. Detta är minsann icke så lätt, sedan man på en gång jett och hört t. ex. en Raab utföra dessa stycken; men riumfen blir så mycket större för den som kommer efter och det oaktadt lyckas. Några andra musikstycken uppföras äfven. M Apropos! Hvarföre hafva ännu till denna dag våra oförlikneliga theaterdirektioner aldrig fallit på den iden att söka få stycken af vår nationellaste skald uppförda på scenen? Vi påminne oss just vid detta tillfälle, att vi en gång för fem år sedan gjorde en bemställan härom; men Gud bevars, hvilka beskärmelser hördes icke då i en annan tidning öfver ett sådant projekt. Likväl måtte det ej vara värre j att sjunga Bellman på theatern, än uppföra Grekiska historien eller andra farser. Tf. a Dos nas sme SAVE SA co AA ooo .