Aftonbladet – 23 april 1841, sida 4

h n 62 års gammal Borgersman, sängÄliggande sedan 45 år, och stadd i utarmadt tillstånd, har hitintills lefvat af 8:ne små pensioner och för öfrigt at barmhertiga menniskors godhet. Då nu genom tidens tängd och andra omständigheter deltagandet synes vilja förminskas, har till råga på olyckan min 70:åriga hustru, mfa sjuksköterska, och, efter hennes bästa förmåga, mitt stöd ji allt, brutit af sig det ena banet och blifvit intagem på Kgl. Serafimer-Lasarettet. Ädla, välgörande menniskor, som öm men för den lidarde! Eder anropar jag om hjelp i mia stora nöd, — och mitt hjerta säger mig, att det ej nu sker mera förgäfves än förr. Herren skall allt vedergälla; till honom stiga mina förhoppningar för mig sjelf och mina förbaner för goda menniskor. Hvad som mig ynnestfullt tills delas, har Herr Komminister I. W. BECKMAN i S:t Clara Församling, som träffas hemma förmiddagarne till kl. 24, lofvat emotlaga och till mig öfverlemna, hvarjemte han äfven välvilligt meddelar vidare upplysning om min persom oe6h mina omständigheter.