Aftonbladet – 22 april 1841, sida 3

nåste dock redan i början erkänna, att dennaj rtikel synes vara af den humanare fraktionen nom det publicistiska bisamhället; den talar; varken med det ena eller andra af de vanliga nustuttrycken, och vi hålla författaren räkning ör denna i Biet högst ovanliga anständighet. sikväl är detta stycke behäftadt med det fel, om i stället drabbar denna fraktion, så ofta len sätter pennan på papperet: det är uppfylldt f oriktiga uppgifter och en fullkomlig obekantkap med det ämne, som med stort mod skall fhandlas ). Insändaren har ej tid eller lust tt bli en vidlyftigare vederläggare för denna sång; men 1000 masugnar i rikets stack horom så bjert i ögonen, att skrifklådan började oroa hans stela fingrar. Alltså, Hr Bi-masmätare! får jag underrätta honom, att, om han ser flera sådana prof på vett i yrket, jag icke blir åt honom någon Bi-smältare. — Deremot kan jag säga honom, att hela Sveriges rike ej har mer än något öfver 300 masugnar, och att af dessa per medium endast 227 äro i gång. Endast en anmärkning till, och sedan låter jag herrn fara. Herrn säger, att endast 30 af de 4000 masugnarna blåst 2500 skeppund: det sör således omkring s. af alla herrns masugnar. Men om vi nedsätta masugnarne som blåsa till 297, så göra herrns 30 masugnar icke mindre än nära 4, som skulle på detta sätt förvärfva sig en slångjernshärd med oinskränkt smidesrättv. Herrn har ju således åter här skarfvat alldeles glupskt. Tycker herrn att det är vackert! Tycker han, att man kan smälta sådant! Nej, i sanning, jag blir ingen Bi-smältare åt året. — Eller har han kanske förblandat masugnspiporna med honungspiporna i hans egen kupa? Prenumerant. ) Se t. ex. liknelsen, i Svenska Biets profnummer, mellan staten och ett urverk; i hvilken artikel, som synes vara af samma konsterfarna hand, författaren aflade mästerprof i mekanik och urmareri. es ed RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — En bryggardräng, som varit saknad alit sedan början af innevarande år, fanns förliden Måndag död på dess husbondes vind. Han hade en rännsnara om halsen. — Hos en gardist vid andra lifgardet, med namnet Löfgren, har man anträffat åtskilliga verktyg till förfärdigande af falska sedlar, samt en profbit af en tolfskillingssedel. Anledning till upptäckten gaf en annan gardists försök att bortvexla en falsk tolfskilling, den han erhållit af en kamrat på sjukhuset, och denne af Löfgren. — Ett äldre fruntimmer, som förliden Tisdag i en bod vid Westerlånggatan ansåg sig hafva förlorat en i vexel bekommen bankotrea, och för denna förlust misstänkte en vid tillfället närvarande piga, hvilken under tiden aflägsnat sig, tvingade denna att återvända till boden, uppref hennes kläder och framtog en bundt sedlar, afräknade 3 Rdr Bko och återgaf resten. Pigan, som af denna behandling blifvit så förskräckt, att hon föll i vanmakt, beklagade sig bittert och med skäl, ty innan fruntimret temnade boden, återfann hon sin sedel på golfvet. Då detta kom till den utanför samlade hopens kunskap, omringade den och förföljde fruntimret, som slutligen af polisbetjening blef inhjelpt i ett hus vid Skeppsbron, hvarifrån hon, förklädd, utsläpptes genom en bakport. Vid polisförhöret har fruntimret erkänt det mesta af sin förseelse. — ——— Götheborg den 47 April. Dymmelveckan synes öfverallt hafva varit rik på påsk-ägg, men fattig på nyheter. Äfven här harförbållandet, både under den och den ännu fortfarande marknaden, varit alldeles detsamma, utom det att några smärre inbrottsoch fiekstölder blifvit begångne. En färsk marknads-anekdot kunna vi dock hafva nöjet anföra, såsom egen i sitt slag. I Onsdags var nämligen en Lan: oo oo dangg mad 4 LÅ a aan UuUnNnetanla aAanhkh