Aftonbladet – 22 april 1841, sida 1

PRETENDENTEN. ) NOVELL AF JULES A. DAVID. XI. (Slut.) Efter Crombys utgång uppnådde Toms oro sin höjd; han gick afoch an med stora steg, slog sig då och då för pannan, under orediga utrop och gick derunder flera gånger till fönstret för att se efter om den, han väntade, icke ville infinna sig. Ah, se der är han!s ropade han omsider efter en fjerdedels timmas väntan, och lemnade dervid fritt lopp åt alla de suckar, som dittills tyngt hans bröst. Sir Murray af Brougton steg just nu af sin häst utanför gallerporten. Då han inträdde isalen, der han med sådan otålighet väntades af de båda unge männen, störtade Tom fram emot hoaom med orden: sFörklara för mig ert uppförande, sir, och säg mig sanningen !p Sir Murray svarade ingenting, utan gick fram till den unge Irländske presten, som han i detsamma blef varse, föll vördnadsfull på knä för honom och sade: eGud vare lof! Ers Höghet har då änteligen satt foten På Skottlands jord, och, som jag hoppas, för att ej mer lemna den. Deretter steg han upp och sade med denna korta och bestämda ton, som var hans vanliga: Vi ha ej mer någon tid att förlora, kom, Ers Höghet, kom !p ) Se Aftonrbladet för den 3, 5, 6, 7, 43, 14, 45, 16, . 49, 20, och 21 Aprik