— En landtman blef nämnd till korporal vid landtvärnet. Hans hustru rådförde sig med honom öfver denna ståndsupphöjelse, och var af den mening, att deras barn nu mera ej borde Icka med grannbarnen. Ej sannt, far, frågade ett af barnen ifrigt; vi äre ju nu allesamman korporaler ?) — Hiåll mun på dig, gosse! bannade modr.n; här i huset är ingen korporal, mer än din far och jag. ETERN