Aftonbladet – 17 april 1841, sida 4

remålet för deras vrede, Utskottet ellertryckpressen. Hr Lagerhjelm, med mera moderatien och humanitet i tenen, var dock af samma tanka, äfvensom Grefve Horn, Friherre Rehbinder, m. fi. Det är icke möjligt att nu hinna återgifva något väsendtligt af deras talesätt, hvari mycket förekom om trycksvärtans smädelser, om Utskottets ledamöter såsom frihetens dödgräfvare, m. m. Friherrarne Hamilton och Sprengtporten, utan att gilla Utskottets förslag, ville dock gå in på, att bordlägga det till behandling vid nästa Riksdag; Grefve Anckarsvärd, Hr IL. Hjerta och Grefve Spens voro de ende, som hittills talat för nödvändigheten att på grund af det beslut, som genom Förstärkta Utskettet blifvit Rikets Ständers, nu gå in i en pröfuing af det på de antagna grunderna uppgjorda förslaget. — Den bekanta Biskopliga majoriteten i Presteståndet synes bereda sig alt sätta kronan på sina ansträngningar vid denna Riksdag, genom hela konstilutionsfrågans tillintetgörande. KonstitutionsUtskottets utlåtande MM 85 företogs i förmiddagens plenum, och att sluta af de ledande Biskoparnes, Holmströms och Hedrensyttranden, i förening med Hr Erkebiskopens tillkännagifvande att han ansåg sig oförhindrad att söra proposition till afslag å betänkandet, lärer dess slutiiga öde i det Högvördiga Ståndet blifva att rent af förkastas. Debatten kommer trolisen att räcka äfven i eftermiddagens plenum, emedan på förmiddagen endast 9 å 40 Talare hunno yttra sig. Professor Geijer höll ett herrligt och grundligt tal för representations-reformen; men det förklingade i en önskan. — Hos Borgareståndet börjades med en diskussion öfver föredragningssättet. Hr De Marå önskade att detta skulle ske punktvis, efter en föregången diskussion öfver Betänkandet i sin helhet, men Hr Lagergren, med hvilken Hr Halling förenade sig, önskade,jemte Rydin och Schartau,att Betänkandet skulle föredragas och afgöras i sin helhet. Härunder väcktes fråga om huruvida Hr Talmannen skulle kunna framställa proposition på afslag å Betänkandet, hvartill han förklarade sig oförhindrad. Hr Talmannens framställning, att diskussionen skulle först omfatta vallagen i Betänkandet, hvarefter man skulle besluta öfver huruvida der borde afgöras i sin helhet eller punktvis, bifölls, och nu börjades diskussionen i hufvudsaken af Hr Halling, hvilken uppläste ett långt anförande, som först upptog en historik af representationsfrågans gång vid Riksdagen, derefter en granskning af de 3 första SS i vallagen, samt några reflexioner öfver valbarheten, den Tal. ansåg bordt först blifva afgjord, och den han önskade i likhet med Borgareståndets förslag, (fem stånd), samt slutade med att föreslå, att oså godt först som sist afhugga den gordiska knuten) och afslå detta förslag. Hr Rydin talade dernäst äfven för afslag. Hr Petre, som först uppkommit under slutet af Hr Hallings anförande, upptog till kort besvarande det resultat, hvartill denne kommit, och yttrade, att man icke från Utskottet kunde vänta en voteringsproposition i Förstärkt KonstitutionsUtskott på afslag af hela representationsfrågan, och önskade att i händelse den mening, som ogillade detta förslag, skulle segra, Ståndet målte besluta, att Utskottet skulle inkomma med nytt förslag. Hr Petr uppläste derefter ett längre skriftligt anförande, deri han omständligt vidrörde bristerna af den närvarande representationen, m. m. samt slutade med att önska bifall till förslaget till vallag. Hrr Helsingius, Christiersson, Gezelius och Moberg yttrade sig till afslag, de fleste på samma grunder som Hr Halling. Likaså Hr Langenberg. Hr Schartau önskade bifall med åtskilliga amendementer; Hr Höök talade för afslag; Hr Helleday ville, oaktadt han ogillade principerna, likväl, tvungen af omständigheternar, antaga förslaget. Hr: Wern upptog till besvarande åtskilliga anmärkningar och sökte försvara förslaget. Likaså Hr Geijer. I Först kl. 3 kom saken till afgörande, och! förslaget afslogs, efter 2:ne volteringar, med 29: röster mot 49. — Bondeståndet slutade diskussionen angåen-! de KonstitutionsUtskottets förslag JM 85, hvilket antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, efter votering med 66 röster mot 31. Kontrapropositionen var ställd på återremiss. Strindlund m. fl. yrkade proposition på. afslag, hviiken dock, såsom stridande mot Stånde:s förut fattade beslut, af Talmannen vägra-:; des. Reservationer mot Ståndets ofvannämnda! beslut anmäldes af Strindlund från Wester Norrlands, Peter Jönsson och Peter Petersson i Slätthult från Jönköpings, Peter Persson, Per Johns-! son och Sven Isaksson från Calmare, Mats Ersson och Stephan Andersson från Stockholms, Anders Andersson från Östergöthlands, Olof Olsson från Westerbottens, Brissman från Skaraborgs Län, Las Nilsson och Lars Petersson från Blekinge, Måns Jössasson, Sone Persson, Per Jönsson, Niklas Jönsson och Lars BengtsI son, alla från Skåne. SRS NtATTETE KOTA NETTO PKT SONES TORNAR