Aftonbladet – 17 april 1841, sida 3

vid notisen om drottningens lörlossning, ganska småslugt anmärka, alt det är jemnt nio månader och elfva dagar, sedan Deras Moajestäter blefvo förmälda Prins Aibert var, som man säger, ganska ledsen öf ver, att det kungliga barnet var en prinsessa. uTrösta dig, Albert, svarade drottningen, edet nästa bli: en prins. Detta förtäljer oss Morning Post, en ganska prud tidning. Samma oskuldsfulla och modesta blad undersöker med den fullständigaste Brittiska gravitet, om hertigen af Wellington har er mätress och om hans nåd ännu är i nådens tillstånd. Blott i detta exemplariska land händer det, att äkta män lägga ett rep om sin hustrus hals och föra hen ne ut på torget för att der sälja henne för några shilling; i detta exemplariska land finza vi i de hö gre klasserna sådana uppbyggliga processer rörande förbjudet umgänge, hvarest äran återköpes för nägra tusen pund:-sterling. Vi vilja icke uppröra ce Engelska statistikens offentliga hemligheter; de äre så sorgliga och så bekanta, och de utsväfningar gs uppdaga, alltför uppenbara, att de skulle kurna öfverskylas med någon puritansk fernissa. Vi wiljt visserligen icke uppstå såsom försvarare af hvad lagarna förbjuda; vi tro oss skatta den allmänna meralen så högt som någon, men vi tala och predika icke oupphörligt derem, och söka den ännu mindre i konstuttryck och skenkelighet. — 0 — VETENSKAPLIG UPPTÄCKT. Vid den Engelska vetenskaps-akademiens sednaste sammantr framlade Hr Gannel ett vigtigt försök, som trulizeni skall åstadkomma betydlig sensation, så väl hos allmänheten, som i den vetenskapliga veriden. Hr G nel har i många år arbetat på utvecklingen af idie: att förrara kött genom injektion af det skyddande ämnet. Sålunda genomtränger 4 T upplöst koksalt insprutadt i en slagtad oxes hufvud-pu!sådror, allså kärlen och förhindrar röta. Hr Gannel uppvisadek fårlår, som förvarats i två år genom denna method och som befunnos vara fullkomligt friska. Denzef upptäckt anses af högt värde, emedan man derije nom kan förvara kött för flottan. — Den Fransyska tidningen Le Commerec berättar, att det, år 1840, enligt justitie ministerns) i S:t Petersburg nyligen tryckta berättelse, föröfva-Å des 4400 mord och 1300 sjelfmord i kela det Ryskekl riket. Mer än 7000 eldsvådor hade utbrustit, lvil ka förstörde öfver 335,000 byggnader. it — HOSPITALERNA I Paris. La Pressen förmäler, efter en tryckt berättelse, angående h är? lerne och fattighusen i Paris, att administrativner öfver dem lemnar husrum åt och försörjer 42 a gamla och orkeslösa personer, samt inrymmer ; 70,000 till 80,000 i sjeifva hospitalerna. Den et ; tager 4600 hittebarn, uppebåler 46,000 på landet.) och 300 lärlin Den förser tillsammens mer 30,000 behöfvende familjer med föda i deras boH — Den 40:de Förbunds-armåe-korpsen, best exio af följande divisioner: Hannover, Braunschwoi Detmeid, Bäckeburgz och Waideck, och at di Older vy, Mecklenburg, Holstein och Lau RR. och fristäderna Hamburgs, Löbeck och Bremen, skal instundaude höst sommandragas uti Celle till ev stork manöver, och derstädes, under befäl af konung froatå August, nigon tid hålla läger. F — En magnetisör, vid namn Laurent, lät 1; Lillo visa en ung flicka, hvilken han, när han bef hagade, gte till sömns, bvarefter han band cv stycke sidentyg för hennes ögon och speite kort m hense. I detsamma kom en läkare och begärde, at? få hålla för hennes ögon med tummarne, men La rent villa icke gå in derpå, utan väckte sin m tiserade sköna och begaf sig med henne d ! Läkaren lit nu framkalla den första ef de bavief åskädarne, han fick tag uti, och gned d ögorlocå: med olja, hvarefter denna spelte lika bra kort mn läkaren, som flickan med magnetisören. Oljan hat nemligen gjort sidentyget genomskinligt. Så nato ligt går det till med de så kallade unde — Den Fransyske intendenten för c grefve Montalivet, har förfarit så litet grannloga, s han för 15,050 franes bortslumpat den af alla F män djupt sörjda prinsessans Marie af Wörtea Henskap, be ade af linne, er, m. m.; Den berämde feuillet Jules Janin har nu ök ! g prinsessans brudtöcke af siden, prydt It de förenade vapnen af husen Orleans och Wi i I r temberg. — I NewYork har en köpman gjort sin lycka? derigenom, att han på skylten öfver sin öppna bod lät skrifva och uti alla stadens tidningar finnas hos I antal ait det icke skuile aftaga, taga sig en hustru På man. M 2 ran sig väl för a blef han en ri — Den vigtliga frågan om det biitvande re-j presentationsförslaget har 1i dag förevarit i alla fyra stånden. Kl. nära 3, när detia skrifves torde ännu cj mer än hälften af diskussioner: öfver mledningen hafva passerat; men det synesi redan ej svårt att förese utgången på eftermid-) dagen, såvida talmännen hafva nog böjlighet it i alt gifva den önskade propositionen. Olika drif-ål fjedrar synas nemligen i de trenne förs ir den samverka till ett och samma mål, d. v.s. a få hela representationsförslaget i klump förkast i utan att ingå ipröfoing deraf. Hos Ridd. och Adel 1 synes fruktan för demokratiens öfvervigt verka uHk detta yrkande hos ett vida öfvervägande a all Hos Borgareståndet tyckes begäret att få resa herr, utan att behöfva inlåta sig i en långvarig l taljpröfving vara den förnämsta anledningen tin! enabanda yrkande hos en betydlig fraktion, och! I j a hos Presteståndets vanliga majoritet håda de-r larne. d Det vill för öfrigt rycket till att föreställak ig den häftighet, hvarmed representationsre men på olika sätt angripits på Riddarhuset från flere kanter. Framtidsmannen Hr Lef mannen från 2759, Friherre Boye, den ledame oo ET Kammarinn nAda udan 0 ho