Aftonbladet – 17 april 1841, sida 2

nförselstull på all rudimatleria. Dervid har,1 vad ull angår, allmogens behof blifvit så till I da iakttaget, alt tullen å grof ull väl icke blifvit nedsatt, men tagen lägre i förhållande till ullen å den finare, hvilket åtminstone är mer ill förmån för husslöjden än för fabrikerna. : Å lin, hvaraf allmogen sjelf producerar tillräck( ligt, har Utskottet föreslagit den gamlia tullen; 1 några prohibitister hafva imedlertid önskat hö-! ja lintullen högst betydligt, sannolikt för att så-! lunda kunna, utan minsta uppoffring al egna l fördelar, men ock utan minsta vinst för hus; l slöjden, siryka jordbruksiatresset om munnen. Å bomull har nedsatt tull hlifvit föreslagen, således lika förmån för husslöjden, som för bom-: utlsspinnerierne. Tulien å bemullsgarn är, i nuvarande tulltaxa, liksom tullen å ull, bestämd ? helt och bållet i fahbriksintressets förmån: det grolva bomullsgarnet, som vissa fabrikanter tillverka, mer husslöjden ensamt behöfver, är beagdt med hög tull eller 8 sk.; men det finare bomullsgarnet, som spinnerifabrikanterne ej befalla sig med, men som väfverifabrikanterne och icke busslöjden behöfver, är belagdt med iåg tull eiler 5 sk. De kommitterades förslag ill ny tfulltasa föreslog lindring i tulltaxan å åda sorterue, men detta, som ländt husslöjden i örmån, befanns altför liberalt. Man har vis sörligen vid riksdagen taiat mycket om ten stera husfliten i Westergöthland, men när fråblef om att understödja den på det bästa it den kunde understödjas, nemligen genom lindring i tullen å bomullsgarn, då gjorde icke de nya ulan just de gamla åsigterna sändande. Hvad skulle väl peUtio. ärerne svara ie talrika bomullsväfverskorna i Marks, Kinds ader, om dessa fingo veta att de förre skydda dem mot det nya, st innehöll att tullen å bomtas? — Vid tullbestämmelför de artiklar, som alimogen i rikets öfer, och icke mindre i de 7 härafva inköpa -utifrån elier ock sjelfva; finna Vi a de s. k. fria åsigterna a dolarne, och att deita, ;r prohibitisternes skuil an att indraga mycket ven bifvit i nya förslautförsel til i tandet tänds iunda har påföljd, att Ber behållning n orter kur ma I verkningar Norrland de förnämsta af en fs ungsorter, och säcom exempel på alt den I ande välmågan i en laudsori medfört ing, vitj a vi anföra, att Skåne, der Westi r ett par decennier tillbaka mes eländig lurendrejerihandel, numera, ens vilkor der betydligen färb SäLLnin orier I r; sannolikt itre försedd med! ändska varor än Skåne, ej neiler till billigare ris, hvilket naturligtvis ökar landima: mens bevålining al hvad han iorgför. De nya lulibestämmelser, dem petilionä , hafva utom de uppräknadeförmånerse, till någon del kunnat vinnas, dels bliiviti ade, tillagt husslöjden ännu ex annan: de va nemiig derigenom alt väg: Hg i stället: i annan beräkning blifvit införd, gan stuiaga fall gynnat den gg e inhen var ; verkning hussiöjden äfven kan t den finare, hvarmed den icke kan Med ett ord, huru va pelitionärerse helt bön emot sina landsmäns och ådagalagt en stor okunnignya, mol hvilket de anropa Konunus skydd. alerstår alt Givers : inbördes håilande, för all se v obetingadt föra gemensam talan, om de rep tanter inom Bondesi ; i idsintresset, rätt förstodo fördel. (Forts. följer.) gör en al de bästa a ss tllverkni lens cch i ut af en lång tansport ce lärer man träda en eusom icke tar för! vudstaden, ; oslen då ej be sku Ile göra jagt på lurevdrejarn, framför allt denne vorel