Aftonbladet – 15 april 1841, sida 3

det är således uppfyldt med allehanda förlupet folk, som naturligtvis icke är landtmannen till mycken fromma. Autoriteterna emottaga dessa menniskor, om också icke med öppna armar, dock utan många omständigheter, för att allt mer och mer befolka provinsen, ja, tid efter annan hafva till och med några städer i Bessarabien, t. ex. Akkennan blifvit förklarade för fristäder för alla skälmar, d. Vv. 8 dessa städer hafva fått privilegium att bland sina borgare upptaga hvar och en, som kommit dit utan att vara försedd med pass. Man ser derföre en mängd folk, som på detta sättet förvandlat sig från vagabonder till ärliga borgersmän. Häraf kan man också förklara den utomordentligt starka tillvexten af de Bessarabiske städernes befolkning, och likaledes det intressanta fenomenet, att på flere starkt befolkade platser i Bessarabien redan sedan en mängd år tillbaka ingen enda menniska dött. Detta kunde gifva en statistiker, som icke känner förhållanderne i landet, mycket att fundera på, om den utomordentligt sega lifskraften, om klimatets sundhet och den förvånande längden af folkets lifstid i medeltal räknadt. Men hela saken låter helt enkelt förklara sig genom en liten finess, hvaraf stadens autoriteter begagna sig, för att svålla numerären af stadens böergare. Om nemligen en rymmare anmäler sig, och ber att blifva inskrifven såsom Meschetschanin (borgare) i staden, så säga de: Nej, min käre vän, det går inte an! Du har ju icke något pass. Men stanna qvar här någon tid, så skola vi se till, om vi kunna göra något för dig.. — Sedan vänta de tilldess någon borgare i staden dött, och låta då nykomlingen åter träda fram för deras röda bord. Nu fråga de honom: Hvad heter du? — Iwan Gritschow. — Huru gammal är du? — 293 år. — Så hör nu. Iwan, i går dog här Mitrophan Kalenko, i sitt 50:de år. Om du vill blifva borgare, så måste du antaga hans namn och ålder, och vi vilja då sätta dig i hans