POSTSCRIPTUM. Riksstånden hafva i dag haft plena. — På Riddarhuset har varit en liflig diskussion angående den s. k. upprorslagen och isynnerhet i anledning af LagUtskottets förslag, att militärmakt, som, på civil myndighets begäran, tillkallas, borde, jemte höjande af ett åtvarningstecken, äska ljud medelst rörande af trumma eller trumpet. Emot detta förslag opponerade sig Excellensen G. Löwenhjelm, Frriherrarne Ludvig Boye och Jacques Cederström, Hr von Hartmansdorff och till en viss grad Hr Lefren m fi. Hr von Hartmansdorff fick härvid tillfälle att komma in på sitt älsklipgsämne och framställde såsom högst sannolik den faran, att om tryckfrihetens missbruk finge fortfara lika ohejdade hädanefter som hittills, så skulle icke blott embetsmän i städerna utan äfven herremän i landsorten blifva stenade. Slutligen blef votering, hvarvid antogs Hr Lefrens proposition att ljud skulle äskas helst med trumma oeh trumpet. Mycket talades äfven om huruvida åtvarningen till folksamlingen borde uppläsas en eller tre gånger, det sednare enligt Utskottets förslag och Konungens proposition. I motsatt riktning mot ofvannämnde Herrar yttrade sig Hrr Robert Cederschöld, L. J. Hjerta och Frih. Anders Cederström för Utskottets förslag, som redan gillats af tre Stånd. — Hos Presteståndet har en långvarig diskussion egt rum i frågan om upphörandet af den dubbla tjensteårsberäkningen för Presterskapet. Det slutades med antagande, med 26 röster mot 47, af ett Biskop Holmströms förslag, med ett par tillägg, och gick ut derpå, att dubbla beräkningen i allmänhet skulle upphöra, dock med undantag af hvad som kan förordnas för de äldre läroverken. Vi skole i morgon gifva texten af beslutet ordagrannt. oo— Uti Borgareståndet upptogs förmiddagens plenum af en diskussion öfver Ekonomioch BevillningsUtskottens betänkande, rörande den gröfre. jerntillverkningen och kolhandeln. En inbjudning från Bondeståndet, som åsyftade en större smidesfrihet än Utskotten tillstyrkt, afslogs genom votering med betydlig pluralitet, och de begge första momenterna af Utskottens förslag biföllos. — I Bondeståndet väckte v. Zweigbergk den motion, att sedan Ständerna d. 40 sistl. Oktober hos Kongl. Maj:t begärt nådig föreskrift, att rotehållarne inom några härader af Skaraborgs län måtte komma i åtnjutande af utsyningsrätt, samt Statsoch EkonomiUtskottens betänkande M 4188 ytterligare tillstyrkt en lika rätt för andre härader, rotehållarne, äfven inom Rikets öfrige län, som visa sig ega en dylik rättighet, måtte tilldelas nödig utsyning å närmast belägne kronopark eller allmänning. — Vid StatsUtskottets memorial M 481, rörande kontraktet för Trollhätte kanal och slussverks ombyggnad, hade Hans Jansson, Kihlblom och Sahlström skriftliga anföranden, för hvilka vi en annan gång skola redogöra. Flera instämde. Memorialet återremitterades. — Nästa Lördag utsattes till företagande af KonstitutionsUtskottets utlåtande JE 85, angående Nationalrepresentationens ombildning.