Aftonbladet – 14 april 1841, sida 1

Den främmandes bjertliga ton och förbindlig: sätt att vara åstadkommo all önskad verkan på Tom; det gjorda förslaget passade honom förträffligt och han antog det utan all betänklighet. Främlingen upptog en läderkappsäck, lad den på bordet och innan han vred om nyckel i dess lås, sade han till Tom: Det är oförsigtigt al er, att våga er in i de land vi skola passera, med de kläder ni nu bär jag har här i min kappsäck en högländsk drägt som ni bör påtaga, hvarefter vi kunna begifv: oss på vägen utan fara.n Främlingens uppsyn var härvid så okonstlac och allvarsam, att det var omöjligt att der upptäcka en bitanka på någon list eller ens p något skämt; han framtog nu ur kappsäcken el! fullständig bergsboklädnad, som han artigt ut bredde för Toms ögon. Denna klädnad var hel ny och elegantare än den behöfdes för en sim pel. högländare. Den bestod af en rutig tartan hvarpå man fästat den nationella S:t Andrea ordens dekoration, ett skärp, hälften af silke hälften af guld, hvilket kunde tjena till bälte för att deri bära den värja med cisileradt fäste som tillhörde kostymen; vidare en tock af blåt sammet, hvarpå. man såg en hvit kokard ocI hvars kant en fladdrande plym beskuggade, e kilt eller kjortel af samma tyg som tartanen oc fallande i smakfulla veck och slutligen ett pa sandaler af ogarfvadt läder med sidenband. Kläd på er, sade främlingen, vi hafva in gen tid att förlora. Tom lydde, och hans obekante cicerone hjelpt honom till och med vid klädseln. Han satt på honom sandalarna och gaf tocken den rikt