Aftonbladet – 10 april 1841, sida 2

At SEE SO DRE VE yt EE PERU Ge Den 17 December 4838 ankom Galeasen Flisär beth, förd al Skonparen ÅA. IKoh, från Löbeck ill Westervik, med Jast al styckera byaraf en det ver desiuineradt till Westorvik, och en det, bogtål epic al 235 kollys. till Söderköping. Af dessa 25 kollys eller packor kade vid tossninger i Wester: vik, af det dit stämda vortiet, 7 packor väckt vederbörandes uppmärtsenatet, häds !e till deras form och öfriga Peskafleahet endet al större volvin än de borde vara. I Icaren för Westorviss tullkätmunare He lät derföre lossa och i pack huset införa berörd I packor, hvilka derefier apprigtes, gå man fanR att de vägde 4150 DB. ehuru in å det ar Hjos:h al leranade k ulsmanitestet voro ont ogne ondast till vigt af tillsammans 4149 ? unde lovät icke öppnas i Westorvik lectine. rade till en annan fick derföre, uvder iniaga packorne i f till Söderköping, vid små öppningar på pa höllo, ibland annat ger och dukar af bomull och C3 kor blefyo derföre förseddet tullkammarens sigill hvars luckor likal 5 På dörren till HH genom ue ionge r, säsem US Ssa 7 pacweed 10 åå 13 st at io od rrävmet, vett 3 ost sigill a Yr; Lan itilad jan E a DÅ z 3 Ge 2 5 zZ 5) ce : ag We berg, Schönborg och ätfölja fartyget, och ÅAst förtroddes, erhöll uttr: kommunikation med afseglade från Wester men kunde för is i I viken, beligen ungefär nära Mems tullkovimare. de förare i emd id i io hindsa alt Gör våren. De No se om. no till Strandvederbörande tull i tullkammaren 4 Mer oder packe yelertid I blifvit Gl nededve amnäd, nemligsa 6 art Skepe paren Landström, i I i (KR. VWioströms namn, och den 7:de al i Igerström i Söderköping. i luckor och packorne tycktes men man upptäckte slutligen, sti hvilka i Westervik hövlo 2130 svålpss vigt. i Mem vägde endast 4404 skålp. och att de icke innehölla annat än effekter al ringa värde och sämsta beskaffenhet, hvilka voro med tåg tull betagde och syn bariigen tillverkade i Sverige, såsom bly, alun, korngryn, jornplätor, bybvitt, biiertsponnor ce. ete, och ibland annat små lagger utan botnar. Da voroäfven särdslöst embalttorade inom det yttre omslaget. Deva gåf tullkarimarens föreståndare anledning förmoda, att, oaktadt alla af tullkammaren i Westervik vidlagna mått och steg till förekommande af underslef. sädent likväl medelst ombyte al varor i de 7 packorna sannolikt under ceszn mellan Westervik och strandviken egt rum. Rapport derem afgick till General-Tullstyrelsen, som förordnade Tullfiskaler Mitlbom att vid behörig domstol påkalla undersökping om varuförvex ingen. Undersökning anställles derefter vid Rådhusrätten i Westervik, då föiljande uppticktes: Sista natten då fartyget låg uti Westervik, hade flera maskerade och förklädda persover försökt komma om bord på fartyget, hvarvid desse utöfvat våld, visat sina sapen och utdelat flere slag af käppar. Tullbetjenigger bade likväl lyckats att göra dem ettfullständigt motstånd. Då fartirget sodan, den 44 December på aftonen, efter afseglingen från Westervik, kommit (ill en holme, belägen -tieis mil derifrån kaltad Marsholmen, hade sivrmanaen och lotsen, tvertemot den i detta afseende gilna föreskrift, fått tillstånd af uppsrningsmannen Aström att tillbringa natten i land. Sedav hade skepparen Hjort och Aström med starka drycker trakterat så väl de 4 båtsmännen som besättningen och derefter befallt dem Rå al lägga sig uti sina kojer under däck. Alla åthuge a befalining, utcim bätsmannen Schönborg, som uvarbief på däck. Åström hade då tillstängt laovkorna till rummet, dor besättning och de öfriga jektbälsmännen hade lagt sig, Åström hade sedan bedt Schönborg följs honom till kaptenens kajuta, Å Schönborg inyo byntvit undfägnad med bränvin På Schöaborg sedne på aftonen åter nedgick ikajutan, hvarifsån Hjort -å uppgick, hade Schönborg der biifvil instängd tiil kl. 4 på morgenen. Under ucana tid hade Schönborg hört huru man stökat, gall fram och åter och arbetat på däck, hvilket äfven en annan af dem som voro instängda i hålskep. pet hört. En annan person hade, enligt hvad denna på ed intygat, på skepparen Landströms begäran, en afton på samma tid, uti en båt fört ungefär 6 stysken packor till ett fartyg, som låg för ankar nära Marsholmen, der han upplagt dem och fått utbyta dem emot andra packor, lika med de första både till aBtal och utseende. Med de utbytte packorna hade han derefter återvändt i land, der de blifvit emottagna af tvenne okända karlar. Den 46 Dec., under det fartyget ännu låg för ankar, hade Åström återigen tillåtit två personer gå iland och begifva sig till Orö Tullkammare, hvarest Klingstedt hade sin station. Derifrån hade desse båda karlar sedermera återkommit med åtskilliga saker, tillhörande Klingstedt, hvaribland äfven bans stationssigill, som, enligt hvad Klingstedt uppgifvit och Åström hesänt, blifvit emottaget af Åström. Följande dagen hade Åström, tvertemot erhållna ordres, ytterligare tillåtit 2:e personer begifva sig i lang. Schönborg hade äfven på aftonen berörde dag observerat ett ljussken i lastrummet, hvaraf Schönborg slutat, att någon lönngång dit fanns. Han hade äfven sett öfverflödigt emballage utkastas i sjön. Samma afton hade Schönborg äfven af Klingstedt erhållit 40 Rdr Bko, utan att han visste orsaken dertill. Man hade äfven slutligen upptäckt, att fragmenterne af sigillen, som funnits å packorna, då de vid Mem undersöktes, utvisade aftryck af uppsyningsman Klingstedts stationssigill, men icke af Westerviks TullkammareDetta bevisade således, att Westerviks Tullkammares sigill varit brutne. Rådstufvurätten förklarade Åström och Klingstedt skyldige att träda i häkte. Uti Götha Hofrätt erkände Åström, att han varit medvetande om det vYvarnhvta Clennaren Hinorth annes 223 Rfarcholmen Dal x Får lastruimnets a vabhe