Aftonbladet – 10 april 1841, sida 1

da Fox och en halffull Amerikan. Då ministern skulle gå upp för trappan till senatens hus, kom en karl emot honom och frågade: Hvad gör ni här, herret Jag gissar (I guess) ni är en af de der Engelsmännen (Britishers), som vi innan kort skola jaga ur landet. Så packa er eder kos! Derefter fattade Yankecen Hr Fox i kragen, och då den sednares varning till honom att låta bli, ej hjelpte, så tog Hr Fox sitt parti och knuffade till karlen, så att han tumlade utför trappar, hvarvid saken stannade. BRASILIEN. Den till Europa afsände ministern da Lisboa, som redan ankommit till Wien, säges icke blott skola underhandla om prinsessan Januarias förmälning med en Österrikisk prins, utan äfven hafva i kommission att skaffa den 15 åriga Kejsar Pedro en gemål, hvartill en Österrikisk prinsessa tros vara utsedd. ORIENTEN. Från Konstantinopel meddelas nu flere detaljer om innehållet af Mehemed Alis svar på den firman, Porten aflåtit till honom rörande hans blifvande ställning i Egypten och till Porten. Paschan anhåller i denna skrifvelse orm förläning af paschalikatet Egypten, med arfföljd i rätt nedstigande led för hans efterkommande; om bibehållande af det bestämda belopp af tribut, som han förut erlagt, samt om förening af de fyra öfre provinserna med Egypten, och utsträckahde af ärftligheten äfven till dem. Vidare begär han, att hans efterträdare måtte erhålla rättighet, att efter egen insigt utnämna de värdigaste till alla grader inom den Egyptiska armeen, att sjelfve utse sina rådgifvare, och isynnerhet ordföranden i divanen i Kairo — med ett ord — Mehemed Ali fordrar egentligen, ehuru i submissa ordalag, upphäfvande af allt det väsentliga af firmanen. Äro visssa kor respondens-underrättelser i Engelska tidningar från Konstantinopel att lita på, så skulle Sultan helt och hållet vägra att modifiera firmaner; men det förefaller mindre troligt. Efter mottagandet af de sednaste obehagliga underrättelserna från Alexandria, hade Sultan skickat Redschid Pascha en briljanterad dekoration af sir orden, Nischan Iftihar, och en million piaster i kontant. Detta, som ser ut som en nådebetygelse, skall likväl i verkligheten innefatta ett afs slutande af Sultans räkning med Redschid, och förebud till hans fall. Med darrande hand emots tog ministern de kejserliga presenterne, och beredde sig till sin reträtt. Man ansåg Rifaat Böi vara ämnad till hans efterträdare. Sultanen är för öfrigt sjuk. Då han d. 26 Febr. bivistade aftonbönen i Sultan Achmets moske, anfölls han af en häftig kolik, och var flere minuter sanslös. Han återfördes genast till palatset, och ryktet bärom spridde sig med blixtens snabbhet kring hela staden. Sedan har har icke lemnat palatset. Sedan flere dagar hölles utkik på moske-mintreterne vid Marmorasjön, för att signalera den återvänrtade storherrliga flottan. Af dess 23,000 man starka besättning, då Kapudan Pascha förrädiskt förde henne till Alexandria, återvända knappast 10,000 till Konstantinopel. Resten ligger begrafven i Egypten. I Syrien skall vara mycket oroligt. Druserne, isynnerhet vägrade att lyda den nye Turkiske ståthållaren, och önskade tillbaka Emir Beschir. På Candia är äfven oroligt. Folket der vill egerna komma under Turkisk styrelse utan alla garantier, och hafva uppsatt en petition till Sultan, hvari de begära samma rättigheter, som invånarne på ön Samos, hvilka styras af en af Sultan utsedd furste, efter bestämda lagar och författningar. Från Alexandria berättas under d. 4 Mars, att Mehemed Ali, efter en stor divansförsamling, afskaffat och upphäft alla monopolier, med undantag af det på bomull, med hvilken produkt han förbehållit sig ensam att handla. — Den storherrliga firmanen hade Mehemed icke tillåtit kungöras, såsom den Turkiske utskickade Nassib Effendi haft befallning yrka, utan undskyllat sig dermed, att i anseende till de föreställningar, han gjort emot densammas innehåll, skulle det i folkets ögon se ut, som om han satte sig emot Sultans befallningar, i fall firmanen kungjordes, och dess stadganden icke genast verkställdes. Olydnad emot Sultan vore naturligtvis, nu, såsom alltid, långt ifrån den trogne paschans tankar; han blott gjorde underdåniga föreställningar. För öfrigt hade vicekonungen underrättat Ibrahim och alla sina generaler, att det var hans fasta föresats, att af alla krafter sätta sig emot flere af stadganderne i firmanen. — Ibrahim Pascha hade ankommit till Damiette. — —LkSR— Postscripltum. Lagen om befästandet af Paris antogs den 34 Mars på eftermiddagen, sådan den förut blifvit gillat af Deputeradekammaren, med 448 röster emot 94, således med en majoritet af 37 röster för ministaren.