Aftonbladet – 5 april 1841, sida 1

—— AN I För att rätt förstå det föregående, bör man ve ta, att master Cromby, enligt den tidens bruk tillagat ett eget elexir, som han kallat efter sig och hvars förträffliga egenskaper han icke under lät att öfverallt förkunna. Hvad Tom angick så förstod han ganska väl meningen af Märtha ord, och svarade henne helt torrt: aJa visst skall jag ge er en flaska elixir on ni vill räkna upp fyra skilling och sex pence godt mynt. Märtha blef häraf så öfverraskad, att hon ick straxt svarade; utan man hörde henne endas mumla mellan tänderna: aHvem skulle kunna tro något sådant? Är de möjligt? Den glupande ulfven har påtagit de rädda lammets hud! Jag finner en Amalebit hjerta i den unga Daniels skepnad. Efter denna halfyttrade mening återfick Mär tha sin rådighet, och för att icke förlora tråder af sina ideer, fortfor hon högt till Tom: aJa, den unge Daniel! ni liknar honom verk ligen, som han i drömmen visade sig för vå store Allan Cameron; också kan jag inte tro at ni hade allvar med hvad ni nyss sade, när n begärde af mig fyra skilling och sex pence. N vet alltför väl, att mina skatter icke äro af den na verlden, och att man lättare kan finna en a Sarons liljor bland Skottlands ljung, än en dolla ji mina trasiga kjortelsäckar.p dl det fallet är det icke värdt att tala mer on elixiret, men svara ja eller nej om ni vill uträt ta mitt ärende.n Den gamla Märtha höll ögonen lyftade mo höjden och, för att tala i hennes bildspråk, tyck tes söka i taket den eldstod, som fordom ledd