Aftonbladet – 3 april 1841, sida 1

Anslag för Undervisningsverket, Vetenskaperne och Sköna Konsterna. Lit. E. 4:o Till Universiteten i Upsala och Lund, för uppförande af sådane, ännu saknade byggnader, som finnas mest behöflige. Det i utlåtandet N:o 435 tillstyrkta anslaget afslogs. Hvaremot Ståndet fann för godt att bifalla, hvad Utskottet för öfrigt i utlåtandet N:o 435 under denna Littera, uti 2:a till och med 9:e punkterne tillstyrkt och hemställt. Anslay till åtskillige allmänna och enskilda . löremål. Lit. F. Ståndet godkände hvad Utskottet i utlåtanderne N:o 354 och 435 under denna Littera yttrat och föreslagit. Afvensom Ståndet fann för godt att godkänna hvad Utskottet i första delen af utlåtandet N:o 435, pag. 4, yttrat, angående framställde erinringar emot lämpligheten af en extra Statsreglering, samt, pag. 15, föreslagit, angående den föreskrift och de underrätte!ser, som, i anledning af Ständernas beslut, om anslag å extra statsregleringen, böra meddelas Fallmäktige i Riksgäldskontoret; hvarförutan Ståndet fann den, pag. 11—14, uppställde tablå böra bringas till öfverensstämmelse med de beslut, som, i anledning af Statsulskottets utlåtanden N:o 354 och 4353 blifvit af Ståndet fattade. Direkt Engelsk post, öfver Götheborg, ankom i går eftermiddag med tidningar från London af den 26 och underrättelser från Paris af den 24 Mars. Förut hade södra snällposten medfört Hamburgerblad af den 27 Mars. FRANKRIKE. I pärskammaren talades för och emot befästningslagen af alla krafter; man trodde, att diskussionen ännu skulle räcka 44 dagar. Herti-. gen af Broglie och grefve Molte hade redan hållit sina tal, den förre för och den sednare emot befästningsprojektet. — Broglies tal erkännes af alla partier hafva varit utmärkt talangfullt; han upptog och sökte vederlägga de inkast, som blifvil gjorda emot Thiers ursprungliga plan. Grefve Mole, ehuru han talade emot befästningen, slutade dock med att yttra sig för baron Mouniers amendement. SPANIEN. Underrättelserne från Madrid öfver Paris gå till den 49 Mars. Samma dag öppnades Cortes session, utan något tal från thronen. Espartero var icke närvarande vid denna ceremoni. PORTUGAL. Från Lisabon gå nyheterna till den 43 Mars, men innehålla föga nytt af betydenhet. Inom kabinettet hade en liten förändring egt rum, emedan marinministern afgätt och fått till efterträdare hittills varande finansministern, de Miranda, och utrikes portföljen kommer att öfverlemnas åt det nuvarande sändebudet i London, baron de Moncorvo. Justitieministern, Costa Cabral, som råkat i strid med sina kolleger, hade derföre ingifvit sin afskedsansökning, men hvilken drottningen ej emottagit. Cortes:s kommitte hade afgifvit en för lagen om de nya milis-regementernas organiserande i allmänhet gynnsam berättelse, hvilken troddes komma att föranleda stormiga debatter. STORBRITANNIEN. Både Times, Morning Post, Courier och Sun berätta enstämmigt, att Lord Palmerston och de andra stora makternas ministrar, hvilka utgöra London-konferensen, antagit de vilkor, under hvilka Frankrike förklarat sig villigt att biträda det slut-protokoll, som kommer att definitift reglera de Orientaliska angelägenheterna. Suns artikel härom lyder på följande sätt: De vilkor, under hvilka Frankrike vill biträda det! sednaste Londoner-protokollet och åter intaga. sin plats i de stora makternas råd, och hvilka vilkor Lord Palmerston utan förbehåll antagit, äro följande: Först, att Porten modifierar be-; länings-firman för Mehemed Ali, i synnerhet i afseende på arfföljden. För det andra, att Bosforoch Dardanell-sunden blifva öppna för alla j nationers handelsfartyg, men stängda för alla krigsskepp. Dessa hufvudvilkor åtföljas af flere bipunkter, bland hvilka äfven skall vara den om Lord Ponsonbys hemkallande från Konstantinopel. Då Portens svar på de fyra makternas: begäran rörande förändring i firmanen ännu icke inträffat, så förbehåller sig Frankrike protokollet öppet till undertecknande, tilldess detta svar officielt ingått till London-konferensen. Den Fransyska konselj, hvari detta visa och värdiga beslut fattades, presiderades af Konung Ludvig Filip, som kan lyckönska sig att i en tid af krigisk jäsning bland folket hafva lemnat de utrikes angelägenheternas ledning åt en så kallblodig och djuptseende statsman, som Guizot.n Morning Post, i sin berättelse om detta arrangement emellan de stora makterna, tillägger att Engelska kabinettet formligen förbundit sig, att hos Suitan utverka förändringar i beläningsfirman för Mehemed Ali, som Frankrike önskar. Timess korrespondent i Paris säger, att flere serskilda diplomatiska akter komma att be-i segla ordnandet af den Orientaliska frågan, och alt de punkter som dessa afbandlingar komma att omfatta äro: 4:0o) Ottomaniska rikets inte