MERSTfeSfRtg fe MASSA SSfRESTRMvEe af de år 18530 för realisationen till Banken utfärdade 4 proc. obligationer utgör . . . 3,872,000 samt afsatta fonder för Götha och Södertelje kanaier . -. ss . . 122,926 Räntefria skulder, hvaribland en ännu 2j af Statsverket lyftad återstod af uppbördssumman 400,000 Rdr, . . . 655,177: 46. Summa 4,639,795. 16 För dessa sednare skulder äro likväl afsatta omkring 448,700 Rår. Riksgäldskontorets lånefordringar UtgÖra . . — ss so ss s 2 920,642: 4. Behållning å räkning i Bankon . . . 4,583,782: 4. Summa 2 504,424: 8. Allt detta beräknadt efter förhållandet vid sistlidet års slut. Riksgäldskontorets åligzande utgifter för åren 4843, 1344 och 18435 beräknas (utom extra statsregleringsanslagen, som utgå af reserverade öfverskott och bankovinst) till oo. cc . 1,837,822: AM. hvaribland de märkligaste ä äro: Anslaget till Konungen, årligen . . 200,600. Riksdagskostnaden, för en gång . . ss 200.000. Kontorets kostnad . 450,000. samt räntor och afbetalningar till Sanken . . 696,960. Såsom tillgängar för dessa utgilters bestridande uppgifvas . . . . . . 252,000. Bristen är således . . . . . . 41,585,599:A441. hvilken fördelad på 5 år gör för hvarje år . . . 528,607: 29. 41. Som likväl Kontoret enl. ännu oexpedierade beslut kan påräkna åtskilliga mindre tillgångar, föreslås, att beräkna blott . . . . . 500,000 Rår Som utom den redan uppgifna ärl. statsbrist-summan . . . . . . . 4,292,872: 45. Borde genom allmän bevillning utgå. Som detta endast utgör . . . . 4,792,872: 45. Men den hittills fastställda bevillningssumman utgjort . . . . . . 2,301,690. Skulle alltså Allm. Bevilln. kunna nedsättas med skilnaden . . . Rdr Bko 508,817: 33. BevillningsUtskottets memorial M 41, i anledning af Ståndens olika beslut angående Tullbevillningen. Detta utlåtande upptager 40 ark och öfver 350 serskilda punkter. Vi kunna således omöjligen inlåta oss i ett sammandrag deraf; men då några delar deraf äro vigtiga att känna, för att kunna bedöma Utskottets åsigter angående behandlingen af den vigtiga frågan om förbudssystemets bibehållande eller afskaffande, anse vi oss böra införa det, som angår densamma. Utskottet yttrar härom: Vid sammanjemknings-förslagets uppgörande har inom Utskottet fråga blifvit väckt, huruvida Utskottet nu borde, i afseende på de varuartiklar, ver ett, två eller tre Stånd beslutat, att ineller utförselsförbud bör upphäfvas eller ega rum, uppställa voterings-propositioner till omröstning i Förstärkt StatsUtskott, eller om alt fråga om förbuds stadgande eller upphäfvande skulle, såsom af ekonomisk natur, anses genom tvenne Stånds beslut böra förfalla och vid hvad förut stadgadt varit förblifva, samt, i fall trenne Stånd varit om besluten ense, vara derigenom afgjord. Vid öfvervägande häraf har Utskottet, af det sätt, hyvarpå vid föregående Riksdagar frågor af enahanda beskaffenhet blifvit behandlade, icke funnit tillräcklig anledning eller giltigt stöd för antagande af den ena eller andra åsigten; ty om det än inträffat, att ett, två eller tre Stånds beslut, vare sig om bibehållande af äldre, eller införande af nytt förbud, iche ansetts kunna föranleda till votering, på den grund, att ämnet betraktats vara af ekonomisk natur, utan att följaktligen, der två Stånd stannat emot två, frågan fatt förfalla, och, der tre Stånd stadgat antingen förbud eller tilläteise till ineller utförsel, det fjerde Ståndets dermed stridiga beslut blifvit lemnadt utan afseende, -— har Utskottet likväl, enär ostridigt lärer vara, att ett eller två Stånds beslut, att en förut förbuden artikel bör mot tull få ineller utföras, innefattar ett åtagande af bevillning utaf detta eller dessa Stånd, likasom att, om ett eller två Stånd stadga förbud -på en förut mot tull tillåten vara, sådant innebär ett undandragande från deltagandet i bevillningen, men, enligt grundlagens bestämda föreskrift, något Stånds beslut i bevaliningsjrågar icke får af de öfrige undertryckas, endast af detta förhållande trott sig ega tillräckligt skäl att antaga, det förbudsfrågor icke kunna få förfalla eller anses afgjorde derföre, att ett, två eller tre Stånd förklarat sig antingen för det förut beståndande eller för någon ny förbudsbestämmelse, och att, i följd deraf, sådane frågor,