Aftonbladet – 23 mars 1841, sida 3

(Införes på begäran.) I anledning af den nyligen utkomna 4:sta Delen af De Döfstumme i Templet eller förklaring öfver Söndags-Evangelierna, af P. A. Borg. Sorgerna och bekymren, dessa skuggor på menniskaäns bana, hafva äfven följt den, som tecknar dessa rader och oftast kastat ett dystert mörker på dess lefuadshorizont. En lång erfarenhet har visat ingändaren, att endast religionen är det säkra styre, som öfver det stormande verldshafvet med alla dess blindskär leder till belöningens land. — I början af innevarande år utkom i bokhandeln DE DörFSTUMME I TEMPLET ELLER FÖRELARING ÖFVER SÖNDAGSEVANGELIERNA, AF P. A. Bort. — Insändaren köpte denna bok, ej mindre föranledd af den religiösa titeln, än den aktning han, ehuru ej personligen bekant, alltid hyst för denna mennisko-väns oegennyttiga handlingar och strider för den vanlottade del af nation, som genom ett oblidare ödes skickelse bär namnet Döfstumme, Blinde och Svagsinte. — Det ljus denna bok sprider i månget lifvets mörker, den tröst vid motgångarne och förlusterne och slutligen de på pröfvad och samn religiosite byggda och lyckliggörande lefnadsreglor den innehåller, hafva ingjutit så mycket lugn i insändarens ofta qvalfyllda hjerta och nedslagna sinne, alt han anser för en sin skönaste pligt, att på detta sätt till Författarens efterlefvande anhöriga framföra sin mest varma tacksägelse, för det de utlemnat detta arbete åt en större allmärhet. Förklaringen öfver 2:ne evangelier, neml. 4:sta och 2 dra Söndagen efter Trettondedagen; det förra egande till ämne Barnauppfostran och det sednare Rätta valet af en Maka (i hvars misstag så många olyckor äro förvarade för samhället och familjen) har genom sina upplysta och efterföljd värda sanningar i synnerhet ådragit sig insändarens uppmärksamhet, och torde förtjena att läsas med eftertanka af alla dem, som fäst sina tankar på dessa vigtiga tilldragelser i lifvet. — Några anmärkningar eller frågor i dogmastiskt hänsvende hade visserligen insändaren att göra, om den upplyste Författaren lefde och sjelf kunde besvara dem. Gölheborg den 2 Febr. 1841. G F. G—g. fa TA