Aftonbladet – 22 mars 1841, sida 3

820 sv. alnars djup,) (omkring 4650 Pariserfot), frambröt en stråle klart vatten, som väl snart grumlade sig, men likväl fortfor i samma ymnighet. Brunnens väggar äro skyddade medelst starka jernrör, sammanfogade i hvarandra, och man hoppas att derigenom hindra jordras. Vattnet är i ständig sjudning, och det uppstiger i starka strålar af 5 till 6 tums tjocklek, medförande stora massor af jordoch sandpartiklar, hvaraf man kan sluta, att ännu ett sandlager hvilar öfver den egentliga vattenreservoiren. Hr Arago anser det icke omöjligt, att kunna leda vattnet upp i Pantheon-reservoiren, som ligger 90 fot högre än Grenelle-torget, i hvilket fall stora fördelar skulle kunna vinnas för den medlersta delen af Paris, isynnerhet genom badoch tvättinrättningar. Vattnet har nemligen en temperatur af 28 grader Celsii, och är ständigt rykande. För att drickas är det således för ljumt, men dess smak är Ien och ren och det är friare från främmande ämnen än vattnet i Seine-floden. Genom de nöggrannaste undersökningar af Hrr Arago och Walferdin har jordtemperaturen kunnat bestämmas; och man har derigenom trott sig finna, att värmen regelbundet tilltager en grad för hvarje 32 metres eller omkring 48 sv. alnar. Grenelle ligger ungefär 45 alnar öfver hafsytan. Den nu upptäckte vattenreservoiren har således ett djup af utöfver 770 alnar under nämnde yta: ett djup, som man hittills icke funnit på något ställe i kanalen eller i en stor del af Atlantiska hafvet. De derifrån upphemtade jordlager måste således vara ett fynd af stort intresse för geologerna. Huru denna vattensamling tillkommit och förmår uppkasta strålen så högt, har blifvit på följande sätt förklaradt af Hr Walferdin, som år 48539 undersökt förhållandet. Han fann i sydostlig rigtning från Paris kritlagren upphöra i Troyes, hvarefter följde sandlager i alldeles samma ordning, som man upptäckt dem i brunnen, till dess slutligen den gröna sand-art, hvaruti man funnit vattenreservoiren. anträffades vid Lusigny, 3 mil från Troyes. Ända der har man således att söka ena brädden af den ofantliga skål, i hvars midt Paris hvilar på sin kritbädd, och på så längt afstånd nedsipprar det vatten, som slutligen samlar sig under Paris. Som Lusigny ligger 130 metrer öfver hafsytan och Grenelle endast 31, äro vattenstrålens höjd och styrka härigenom lätt förklarade. ) Detta är det största djup, hvartill ännu menskliga krafter hunnit; ty jordens kända djupaste grufva, den i Guanaxato i Mexiko, har blott 780 sy. alnars djup. —ti RN