3,4181,180. Med den 4 Juli 1842 inträder Clayska billen i full tillämpning, och då blifver tullen å allt stångjern, utan afseende på tillverkningssättet, 2C procent af fakturavärdet, med tillägg af frakt, d. v s. lägre för det engelska, så länge dess pris å till. verkningsstället är lägre och frakterna derföre lägre West-Indien, Syd-Amerika, Goda Hopps-Udden Ost-Indien och Australien. Omedelbara införsel frår Westindien, helt och hållet med Svenska fartyg Rdr 935,690, eller omkring 60 7, proc. mindre är förutgående året, och deraf för 43,620 Rdrfrån Hayti Ingen omedelbar utförsel. Förnämsta införsels-ar tiklarna socker och kaffe. Ett enda Svenskt farty; hade besökt Hayti. Införseln från Brasilien Rdr 2,578,6410, eller närs 77 proc. mer än förra året, nästan uteslutande mec Svenska fartyg. Utförseln Rdr 353,420, eller om kring 413 ; proc. mindre än förra året, 99 !; proc med Svenska fartyg. Förstnämnda artiklarna fö! inforseln . socker, kaffe, hudar och skinn; för utförseln : stångjern och trävaror. Ingen omedelbar införsel från länderna vid La Plata: floden, men en utförsel med Svenska fartyg beräknad till Rdr 20,240. Till Montevideo kommo 7 Svenska fartyg om 925 läster; och afgingo derifrån 6 om 669 läster. Till Goda Hopps-udden en utförsel af Rdr 11,490 neml. bräder, tjära och buldan. Införseln från Ost-indien Rdr 406,960, eller 8 ?. proc. mer än året förut, och deraf 99 ?; proc. mec Svenska fartyg. De förnämsta föremålen voro 1,483,34t TE socker och 514,147 kannor arrak. Utförseln Rdi 507,080, eller 82 procent med år 4838, hvara 97 procent med Svenska fartyg. Den bestod hufvudsakligen af stångjern, stål, bräder, tjära, se gelduk o. s. Vv. 7 Svenska fartyg om 942 !, läste! ankommo från Ostindien och 44 Svenska om 1,387 samt 2 Storbritanniska om 4530 läster afgingo dit För första gången upptaga Tullverkets specialer er utförsel till Australien, med ett Svenskt fartyg om 63 laster, bestående af bräder, jern, segelduk, tjära beck m. m. beräknadt till ett försäljningsvärde a Rdr 4142,600. Utrikes handeln i allmänhet). Efter officiell: uppgifter beräknas värdet af rikets hela införsel til Rdr 19,363,190 och hela utförseln till Rdr 24,018,430 men om man från den förra afdrager guld och silfvei (i rund summa) Rdr 4,421,020, samt från den sed nare guld och silfvermynt (i rund summa) Rdr 33,860 så återstår en införsel af Rdr 47,942,170 och en ut försel af Rdr 20,984,570, visande ett öfverskott frår den sednare af Rdr 5,042,400, eller Rdr 1,655,24( mer än hvad ärets införsel af guld och silfveri myn och tackor öfverstegutförseln deraf: Från och med 41836 hafva inoch utförsel stigit med följande tal Inf. (1836) 45,506,890 Rdr, 46,456,080; 19,496,922 47,942,170. Utf. (1836) 18,555,820 Rdr; 16,640,540 49,637,1714 ; 20,984,570. En hufvudsaklig orsak till den betydliga minsk ningen i införseln år 1839 emot föregående årets va; nedsättningen i inf. af spanmål från 543,662 tunno: till 426,643 tunnor. År 14839 utfördes 61,300 tun nor spanmål. Utförsela af stångjern var den största, som någon sin från Sverige ägt rum, nemligen 5358,6224 ST (år 1833: 544,848 SE). Äfven af spik och nubl var utförsel större än de nästföregående åren, elle: 10,280 STB) Af s. k. smältstycken (blooms) utfördes 1,855 ST (uteslutande till England). Af tack jern utaf sjömalm utfördes blott 10 !v, SB. Afåret: stångjerns-utförsel afgingo 282,236 ST från Stock holm, 179,046 SE från Götheborg och 66,469 SV från Gefle. Afven af trävaror var utförseln större, än under något förutgående år af detta decennium; den uppgick till 145,898 stycken bjelkar, balkar och sparTar, samt 480,867 tolfter bräder. Förhöjningen i 4835 års tulltaxa å rått socker från 4 !), till 2 !V, sk, per , hade verkat föga minskning i införseln å torra hudar och skinn, från 8 rst. till 4 sk. för , hade medfört stor minskning i införseln, som ej ersattes af den ökade införseln af saltade hudar och skinn, hvarå tullen förblifvit oförändrad. I afseende på utrikes sjöfarten i allmänhet, utvisa de tabellariska uppgifterna, att Svenska fartygs andel i Rikets hela inoch utförsel var större, än under de begge förutgående åren. Af en jemförelse mellan brödrarikenas frakthandel ifrågavarande och tvenne de föregående åren, finnes, att utrikes sjöfarten i båda de förenade rikena gjort högst betydande framsteg, äfvensom att förhållanderna emellan den Svenska och den Norrska, så väl på det hela som till dess hufvudsakligaste grenar, förblifvit ungefär desamma, som under de nästföregående åren. Jemför man tillväxten af Svenska sjöfarten på andra länder med den af dessa länders sjöfart på Sverige (Norriges derunder inbegripen), finner man, att den förra i så hög grad varit öfvervägande, att, under det att den utgör 17 , proc., den sednare deremot knappt uppgår till 4, proc. En öfversigt af Sveriges sjöfart från ett tredje land till de länder, med hvilka Sverige afslutat reciprocitetstraktater, lemnar, ehuru uppgifterna ej äro fullständiga, tillfredsställande resultater. I Stockholm hade fartygens antal ökats från 19292 om 9,856 läster till 136 om 41;235 läster; i Götheborg från 80 om 7,072 läster till 95 om 8,537 dito; i Gefle från 82 om 8,324 läster till 93 om 40035 dito; i öfriga stapelstäder från 569 om 23,904 Jäster till 888 om 25,149 dito; samt i hela riket från 853 om 49,122 läster till 942 om 34,956 dito. Likaledes hade antalet af skeppare och sjömän ökats för hela rikets stapelstäder, från 902 af de förra och 6,240 af de sednare, till 994 och 7,297. Antalet af fartyg, tillhöriga städerna, hvilka blifvit begagnade för utrikes sjöfart, utgöra 702 stycken om 49,661 läster med 647 skeppare och 5,180 sjö män, utvisande mot förutgående året en tillökning af 57 fartyg och 6,265 läster, samt af 8 skeppare och 429 sjömän, I allmogens utrikes sjöfart visar sig en relatift ännu större tillväxt. För densamma utfärdades SiskCken helfrihetsbref för lika många ar om 53, äster, ell ör 27 fart läster mer än 1858), er för 78 och 1,198 Sammanräknade antalet af ka far 2 der året utfärdade Helfetn at Svenska rtyg un