Aftonbladet – 15 mars 1841, sida 1

tid att uträtta det väsendtligaste, som vore en följd af den införda departemental-styrelsen, m. m. Hr Lagergren ansåg väl, att en sådan diskussion, som Er Petrå ville bringa å bane, kunde blifva af mycket intresse för åhörarne, isynnerhet om inom Ståndet funnes många sådana talanger, som Hr P., men trodde icke att den skulle gagna till något i hufvudsaken. Hr Geijers förslag gåfve för öfrigt ingen anledning dertill. Om detta förslag vore en: ny motion, måste nödvändigt remiss följa derpå; vore det en ny fråga åter, funnes icke materialier dertill, förrän man afejort Statsregleringen, då man finge se hvad som blefve öfrigt att reservera. Hr feijer förklarade, att frågan om skattenedsättning icke vore ny, utan återkommit snart sagdt hvarje gång anslagsfrågor förekommit. Tal. ville likväl låta frågan hvila tills Statsregleringen blifvit afejord, och önskade blott, att man ville använda de till slut besparade medlen till detta vigtiga ändamål. Sedan Ståndet derefter gillat StatsUtskottets yttrande, i afseende på nödvändigheten af en extra Stats-reglering, jemte den ordinarie, anmälde Hr frattina sin reservation häremot, den han begärde förvarad i protokollet, med förklarande, att han ansåg Statsregleringens ördelning i ordinarie och extra ordinarie såsom en af de största olyckor och förnämsta orsaken till Riksdagarnes utdragande. Trr Wje, IH:egardt och Helsingius instämde bäruti. Frågan blef derefter om den extra regleringens uppgörande på fyra år i stället på tre. Hr Wijk hade vid återremissen af Nr 334 önskat, att den skulle uppgöras till och med det är, då nästa Riksdag begynnes, emedan man redan haft tillfälle erfara, huru Regeringen måste under Riksdagens lopp inkomma med nya propositioner om anslag. Hr Schartau redogjorde för orsakerna, hvarföre Utskottet frångått sitt förra beslut. Hr Lageriren ansåg likgiltigt för huru många år den extra Statsregleringen uppgjordes, då deruti blott var fråga att fördela de summor, som för vissa ändamål anslogos. Hr Wallander hade äfven vid återremissen önskat, att den extra regleringen skulle bestämmas för 5 år, men ville nu godkänna hvad Utskottet föreslagit. Hr Christiersson fann det öfverflödigt, att upptaga tiden med: någon diskussion häröfver, då nästa Riksdag inträffade 4843. Ståndet biföll derefter utlåtandet i denna punkt. Derpå förekom Litt. A., om ett anslag af 24,000 Rdr Bko till ridoch anspanns-persedlar för 5 batterier artilleri. Hr Halling hade vid återremissen af förra betänkandet varit af den tanka, att detta anslag kunde helt och hållet afslås, då dylika persedlar i alla fall i behofvets stund lätt kunde anskaffas. Men som BondeStåndet redan bifallit detta anslag, och man ifrån de begge öfriga Stånden endast yrkat högre anslag, vore kanske rättast att ieke upptaga tiden med någon diskussion härom, utan bifalla hvad Utskottet tillstyrkt. Hr Petreö. Om han hört rätt, hade den förre Talaren grundat sitt bifall derpå, att anslaget redan af ett Stånd vore beviljadt och af tvenne Stånd endast förmodades komma att förhöjas; detta vore ej öfverensstämmande med Hr Petres åsigt; det vore icke skäl, att i en tid, då fråga vore om många vigtiga reformer och förändringar, som borde utföras, öka Regerirgens bekymmer genom att bifalla ett anslag, som endast skulle hafva till följd en mängd nya förändringar m. m. Hr Holling upplyste, att han ej frånträdt sin förra tanka, att detta anslag kunde undvaras, men endast sagt, att då ett Stånd bifallit anslaget och man från de 2:ne andra endast hade att vänta förhöjning i anslaget i enlighet med Kongl. Maj:ts begäran, borde man vid StatsUtskottets nu gjorda förs!ag låta bero. Hr Hegardt begärde bifall till Kongl. Maj:ts proposition i detta fall, eller 48,000 Rdr för ifrågavarande anslag. Hr Petre trodde, att äfven med undantagande af hvad Hr vice Talmannen nu framställt skäl vore att Borgareståndet, oberoende af hvad andra Stånd beslutit eller komma att besluta, efter bästa begrepp fattade sitt beslut i denna sak. Hr Schartau skulle ej yttrat sig, om han ej oförmodadt hört en Talare begära bifall till hela det i Kongl. Maj:ts proposition begärda anslag; Talaren skulle i det stället vara färdig att afslå anslaget, men ville nu, ungefär på samma skäl som Hr Halling anfört, yrka bifall. Hr Bell:day talade äfven för bifall, men önskade att anslaget måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition att fördelas på 10 batterier, ifall Kongl. Maj:t så för godt finner. Hr Gråå twodde, att Utskottet gått en riktig medelväg, och biföll anslaget. Hr Petre fästade uppmärksamheten ännu engång på olämpligheten att på de skäl, som blifvit framställda, bifalla ett anslag; sådant vore betänkligt såsom innefattande en svår presumtion mot Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet, att endast votera för högre anslag; han deremot tog sig af Hr Schartaus yttrandg skäl att afslå hela summan och komma att besvära Ståndet med votering i detta fall. Saken vore af sådan vigt, att utgangen af voteringen möjligen kunde leda till besparande af mången annan omröstning under fortgången af nu påbörjade diskussion. Hr Limnelivs och Wijk talade för bifall till betänkandet; Hr Ekholm deremot för afslag, då han förmodade, att de persedlar, som med detta anslag afsågos i behofvets stund, lätt kunde anskaffas. Hr Lagergren hemställde, huruvida 4000 å 800 sadlar hastigt skulle kunna anskäffas då de behöfdes, då man sett, att äfven i mindre kritiska tider det fordrade tid att få dem färdiga. Ståndet skulle genom ett afslag till denna punkt göra sig skyldigt till ett stort misstag, som kunde blifva af högst vådliga följder. Hr Schartau såg ej någon synnerlig våda såsom följd af ett afslag. Medgaf efter Hr Petres utveckling, att det anförda motivet ej höll fullkomligt strecket och att den af samma Talare omnämnda presumtion vore ganska betänklig. Då han brinades att votera måste han derföre lägga nejHr Wedberg trodde ej att det behöfdes 48,000 Rdr till sadlar. Detta anslag kunde möjligen undvaras, LL aAanvftousRnR han Sfunam w