Aftonbladet – 13 mars 1841, sida 4

klenods försvinnande. v — Skulle jag ej vara i stånd att sjelf begifvajr mig till S:t Pierre Juldagen, så skall någon pre-!S sentera er desna ring, såsom ett tecken, hvarig -Id nom han kan igenkännas. n — Jag ger mitt bifall till eder begäran, Henric, men ni måste å er sida svärja mig ... — Valentine! ropade en stämma från slottet, och straxt blef hon varse sin man, som riktade sina steg mot henne på sidan, och åtföljdes af nigra tjenare, som med facklor gingo framför honom. Det var af vigt, att de ej målte få nalkas, ty de skulle utan tvifvel varseblifvit Henric, hvars närvaro på detta ställe, och på denaa timma, skulle jt kunnat helt simpelt komma den gamle syndikern att ana ett och annat; och derpå skyndade den unga qvinBan, uan alt sluta sin fras, skyndsanit mot dem, som sökte henne. I — Juliagen! 1 I i det ögo i S:t Pic hyiskade hen! ig. ie valentine, sig för sin menad utmed sjöstranden. ibben, un det han gaf; ! . Om du v Kom nu och låt 083 gå g mer anlecnine till si — Eh henne en du för in. Gif g skräckelse . . . . ERT POSTEORISTUKL l På Riddarhuset fortsattes i dag ifrån gårdagens plenmm pröfningen af Lagoch EkonomiJtshottens betänkande om fattigvården. ö — I PresteStindet har KonstitutionsUtskottets memorial med förslag GH voterings-propesitioner för afgörande af de olika meningarne om eneller tvåkammar-systemets anlagande, väckt I en liflig debatt. Fr Biskop Heuilin tycktes å ena sidan hafva öfvertagit ledningen för den åt sigten, att den föreslagna voteringen icke borde: ega rum, men förlorade med 22 mot 25 i den votering, han öfver denna punkt äskade. De näst väckte Hr Biskop Nibelius och Hr Doktor Moren betänkligheter mot voterings-proposiliot S : nernas invehåll, och Hr Biskop Heurlin ingick: i en ny kamp för en återremiss, deri han understöddes även af Hr Doktor Thomander, och begagnade tillfället alt göra Ståndet förtroende! af den vördnad och tillika fruktan, Hr Biskopen hyste för KonstitutionsUtskottetis maktfull-. komlighet. Hr Biskop Holmström, understödd 0 al Her Prostarne Hallström oeh Ödman, sökte ; väl lugna motsidan, hvad bemälde fruktan angick, och den sistnämnde fästade Ståndets uppmärksamhet derpå, att man i detta yrkande af återremiss möjligen torde böra se förposterna af den fraktion, som önskade att genom tidsutdrägt tillintetgöra frakten af Utskottets arbeten; men pluraliten tyckte lika med Hr Biskop Heurlin,! alt tiden nog räckte till, och beslöt, med 28 B röster mot 46, att propositionen skulle ålerI remitteras. I, — Hos PorgareStåndet börjades diskussionen 1 öfver extra statsregleringen. Sedan någre preliI minär-punkler, såsom om den extra regleringens. beviljande för 4 år, m. m, blifvit godkände, före! togs första punkten bland anslagen, eller till rid-! och anspans-persedlar för artilleriet. Hårem upp i stod en längre diskussiop. Hr Hailing yttrade nemligen, alt ehuru han vid återremissen afslog:! denna post, nu, då ett stånd bifailitanslaget och 2:re! endast gjort anmärkning deremot, att Utskottet nedsatt till hälften det al Kgl. Moaj:t begärda, borde man icke upptaga tiden med diskussion . utan bifalla hvad Utskottet nu tillstyrkt. Hr Petre I ansåg detta skäl icke giltigt, emedan det skulle kasta ; en presumtion på de begge första stånden, att alltid : votera för de begärda anslagssummorna. Sedan flere talare äfven ansett, att Borgareståndet borde i denna sak yttra sig ober oende af hvad som blifvit beslutadt i andra stån id, förklarade i hufvudsa-: ken, åtskillige talare och deribland 3:ne ledamöl I j ter af StatsUtskotlet, Hrr Schartau, Kjellberg, ! Wedberg wm. fl., att de fcke ansågo detta af nöden påkalladt, någre andre deremot talade för bifall, skreds till votering som utföll med 531 röster för bifall och 49 för afslag. Hr Moberg nämnde under denna diskussion i. något om aAftonbladets statistika, och Hr Christiersson yttrade sig med mycken emfas om tidningarne, m. m. Derefter förekom justering af den bekanta diskussionen i Onsdags f. m. i afseende på talmannens propositionsvägran öfver reservationerna. Efter dess slut uppläste ytterligare Hr! talmannen en omständlig och motiverad afhandling öfver anledningen till denna vägran, hvarjemte han tillkännagaf, alt han icke ämnade! inlåta sig i ytterligare svaromål, och för enskildta ärender måste aflägsna sig, samt lemnade ; talmansstolen åt Ir Halling. Hr Lagergren uppläste derefter ett längre skriftligt anförande, innehållande protest emot reser vationerna och hvad de innehöllo mot Talmannen. Hr Cassel upp-j läste deremot en reservation mot Hr Talmans propositionsvägran; Hr Ekholm förklarade, att drylika justeringar af reservationer vore, minst sagdt, onödige, innan sjelfva protokollet i hulf-; vudsaken vore uppläst, Hr Pefre upptog, i ett! längre muntligt föredrag, Talmannens sodnare! redovisning, samt deducerade mycket åskådligt vådan af Talmannens rätt, alt vägra proposition, Hr Schartau fick härefier ordet och visade, att : det varit Hr Lagergren sjelf, som genom reserI vationernas upptagande och besvarande förra gången förorsakat den obehagliga diskussionen öfver densamma, samt äfven fortsällningen i dag. Flere Talare yttrade sig derefter, hvaribland Hr Wijk, som önskade, alt, såsom en upprättelse åt. Hr Talmannen, Ståndet måtte förklara sitt ogili a j