Aftonbladet – 27 februari 1841, sida 4

60, remad pottaska 30, saltpeter 15 (berax 4) delar oeh arscniksyra , del. 8) Taffel-ylas, nästan hitt. 20 potigska, 14 I torrt glaubersalt, 40 I såpsjudaresalt, 5 I sand och 449 krossadt glas af samma slag. Eller 100 T sand, 2355 I kelb, 60 KE trädaska, 4!v, S brurse sten och 100 I krossadt glas. 6) Hvis teffel slas. 40 TE pottaska, 11 I krita, 76 T seed, V, V brunsten och 95 D hvitt krossadt gles. Eller: 50 renad pottaska, 100 I sand, 20 T krita och 3 I saltpe em Böhmiskt taffel-glas beredes af 63 delar qvarts, renad pottaska 26, släckt siktad kalk 44 delar och något krossadt glas, 7) Krystall-glas. Renad pottaska 0 delar; sand 120, krita 24, saltpeter 2, arseniksyra 2 delar och brunsten !,s:del. Eller: Renad perlaska 70, hvit sand 420, saltpeter 40 delar, arseniksyra !, och brunster ;:del. Eller: Sand 67, renad perlaska 23, siktad släckt kalk 49 delar och brunsten ,;:del (mönja ö till 8 delar). Eller: Hvit sand 420, mönja 50, renad perlaska 40, saltpeter 20 delar och hrunstem g:del. Eller: Hvit sand 4120, renad perlaska 40, mönja 35, saltpeter 43 delar och brunsten ,;:del. Eller: Finaste sand 30, mönja 20, renad perlaska e, saltpeter 2 delar samt något arseniksyra och brunsten. Eller: Sand 41060, mönja 45, renad perlaska 53, brunster !, och arseniksyra ;:del. — Spegelteffel-glas (Plate giless. Ganska hvit sand 300, torr renad soda 400, kolsur kalk 45, brunsten 4 och krossadt glas 00 delar. Eller: Finaste sand 720, renad soda 450, esläckt kalk 0, saltpeter 25 och krossadt glas 425 delar. Något litet berax kan likaledes tillsättas, men för mycket derutaf gör glaset blåsigt. (Hechanies Magazine Jan. 41840.) er POSTSCRIPTUM. — Riksdagsangelägenheterna hafva i dag wvarit föremål för ett lifligare intresse från allmänhelens sida, än man på länge förmärkt. Underrättelsen alt Kabinettskassan skulle förekomma på Riddarhuset hade föranledt en efterfrågan efter biljetter på läktaren, långt öfver tillgångarna. Imedlertid märktes ganska få notabiliteter och ingen af corps-diplomatique, som således tycktes af grannlagenhet hafva öfverenskommit, att ej öfvervara denna session. Efter en timmas sysselsättning med justerande af förslag från ExpeditionsUtskottet till underdåniga skrifvelser, öppnades diskussionen af Grefve David Frölieh i ett temligen utförligt skriftligt anförande, som åhördes med rmaycken uppmärksamhet, och hvari Gr. efter att hafva ge-nomgått en del af ämnets historik och korstitutionella beskaffenhet slutade med yttrandet af det hoppet att K. M:s högsinta tänkesätt troligen skulle föranleda honom att sjelf betala skulden. Härefter kom Hr Assessor Petr Lagerhjelm den förste som yttrade sig för anslaget. Hufvudsamman af hans anförander var att hvilka tankar man kunde hafva om det förflutna, så vore det nu hemfallet under lagen, men för frewtiden vore det vigtigt och för rikets kredit maktpåliggende, att skulden betaltes. Detta tal var mycket känsligt, der föllo yttranden om de sjelfständighetssymptomer, som gåfvo sig tillkänna i ord, men här vore fråga om gerningar ete. Härefier kom Hr Munck af Rosenschöld, Nils Rudolf, som uppläste ett långt, skriftligt anförande fullt af kraftyttringar; men i anseende till dess stora vidlyftighet och den något entoniga stämman vid läsningen, gjorde det ej så myeken effekt, som innehållet annars troligen hade åstadkommit. Han slutade med anmälan af tvenne anmärkningsanledningar. Härefter uppsteg tjenstförrättande chefen för utrikes departementet Hr Ihre. Han bad att få uppläsa en förklaring ifrån Utrikes Ministern H. Ex. Frib. Stjerneld, som befinner sig på sin egendom Ulfåsa i Ostergöthland, och hade med iäkarebetyg styrkt, att han är af sjukdom Hindrad att infinna sig. Friberrns anförande gick dels ut på att förklara den anmärkta motsägelsem mellan hans båda sistl år den 5 och 7 Mars afgiflna embetsyttranden: det ena till KonstitutionsUtskottet, alt något lån icke blifvit upptaget för kabinettskassans räkning: det andra till StatsUtskottet angående bristen i nämnde kassa. Frib. bad derföre få afgifva en fullständigare upplysning om sammanhanget härmed, och denna var, alt något lån verkligen ej blifvit upptaget för hassan, utan Konungen hade förskjutit bristen af medel, som Kongl. Maj:t sjelf upptagit mot egen och H. EK. H. Kronprinsens borgen, på den s. k. Barthelemyfonden under kolonialärendernas departement, som ej har gemenskap med statsverket. Orsaken hvarföre ingenting om detta sednare blifvit nämndt till KonstitutionsUtskottet hade varit, att detta Utskott ej hade någon pröfning af hvad som angick den financeiella delen, och således, hette det, hade de båda med hvarannan olika uppgifterna tillkommit med afseende å de serskilda omständigheter, som varit i fråga och skolat upplysas, Förklaringen, den vi en annan dag skole in extenso meddela, slutade med uttryckande af det hoppet, att dessa upplysningar skulle finnas utgöra ett tillfredsställande bevis, att Hans Ex. hvarken begått någon pligtförgätenhet eller något klandervärdt förbiseende, Sedan detta blifvit uppläst, tillade Hr Ihre för egen del en försäkran, att kabinettskassan icke bäftar för någon brist af hvad slag som helst, ulöfver den af StatsUtskottet uppgifna, med undantag af 637 Rdr för diverse utgifter och 73 tusen några hundra, om vi hörde rätt, för ett