Aftonbladet – 27 februari 1841, sida 2

MTV UILDIVA TOMB VVE JA) 9 78 PBS in från Upsala lån, utan den representant, som vistat de festa Riksmöten, borde vid Ståndernas rsta sammankomst föra erdet. Ertk Jansson och sfen Andersson från Stockholms lin instämde häri. Hass Jansson fr. Elfsborgs län replikerade åtskils re Talare, som anfallit icke blott Utskottets förslag; an äfven dess motiver, upplyste, att alternativerna afseende på förmyndare för minderårig Konung tlkommit i betraktande deraf att Norrmännen i enna del äfver hafra sin röst, samt meddelade viare de grunder, som förmått Utskottet att föreslå .emmitteer för vissa ärenders behandling och Riksagars hållande hvartannat år. Slutligen bestred an grunden för Erik Perssons betänkligheter, i afsende på sättet för riksdagsmanna-arfvedets bestämande. För öfrigt biträdde Fal. i det hufvudsakliaste Sekreterarens förslag, och häruti instämde tlea ledamöter med honom. Sven Johnsson från Jemtland yrkade återremiss ch modifikation i Utskottets förslag så till vida, att an förklarade sig för Riksdagar blott hvart tredje r, riksdagsmanna-arfvodets bestämmande för tvene Riksdagar, enkammar-system utan nämnd, serkildt BevillningsUtskott och votering med slutna edlar; angående Riksdagens längd ville han vidlifva Utskottets tanka. Nils Persson fr. Örebro län tillkännagaf, att hans örut inlemnade skriftliga anmärkningar nu mera lifvit undanröjda genom Sekreterarens förslag, men illade nu, att att han yrkade beståmmelse af ett naximum för riksdagsmanna-arfrode, t. ex. 3 Rdr 6 sk., och talmans utväljande för tvenne i stället ör en månad. David Andersson fr. Halland ansåg intet definitift veslut böra fattas öfver närvarande förslag, förrän LonstitutionsUtskottets förslag till val-lag äfven incommit, hvaremot diskussion väl, enligt hans tanka, unde äga rum. Johannes Christoffersson från Kronobergs Län an.0g, att Ståndets beslut öfver Konstitutionsutskottets betänkande N:o 38 borde föranleda ett hufvudsakligt antagande af närvarande förslag, hvilket ej risnligen kunnat uppgöras till allas belåtenhet; förklarade sig för öfrigt för Sekreterarens förslag och synnerligast rikedsgs hållande hvart tredje år. Brisman ville erinra, att hans anmärkningar icke hade för afsigt att tadla Konstitutionsutskottet. Nds Persson från Södermanland anmärkte, att Ståndet ej kunde undgå att fatta ett definitift beslut, samt meddelade grunderna till flera af Utskottet föreslagna, men af åtskilliga Ståndsledamöter ogillade stadganden, såsom i afseende på yrkandet af ett serskildt Bevillningsutskott, Pröfningsnämnden, obestämdt fortfarande af riksdagen m. m., om hvilket allt Tal. lemnade tillfredsställande upplysningar. Med Nils Persson och Hans Jansson förenade sig Per Hansson, Jonas Kylander, Magn. Fryckberg och Jörns Ersson från Wermland. Hils Strindiund från Vesternorrlands, samt Lars Erssom från Örebro Län invände mot så många ärenders hopande på Statsutskottet, att dettas befrielse från revision ej gjorde mycket till saken, hvarpå innevarande Riksdag lemnade exempel, samt att det kostade lika tid att uppgöra staten för två, som för fem år. Han yrkade dessutom, att menigheterne sjelfve måtte bestämma riksdagsmannaarfroden, hvilket instämde med hvad för privata uppdrag är brukligt. Tyckte för öfrigt, att det var för tidigt att berömma Konstitutionsutskottet för dess förslag. Preter Pe: sson från Slätthult, Jönköpings Län, instämde. G. Bernh. Appelqvist från Blekinge yrkade, att Ståndet måtte, såsom gemensam tanka, antaga enkammarsystemet, samt Riksdag hvart tredje år, samt att Utskottet måtte ställa sig till efterrättelse de inom Ståndet gjorda anmärkningar. Per Sahlström från Steckholms Län begärde, att Ståndet måtte innehålla med yttrande öfver detaljerna och antaga Sekreterarens förslag såsom gemensam tanka, samt reservera sig yttranderätten öfver detaljerna till framdeles. Ota Jeppsson från Blekinge skulle ansett Sekreterarens betänkande böra antagas, om ej nya anmärkningar sedermera tillkommit, samt yrkade nödvändigheten af Bevillningsoch Ekonomiutskotts uppförande bland fasta Utskott, emedan de skulle få göromål öfvernog; han kunde ej heller antaga Utskottets förslag till bestimmande af riksdagsmannaarfvodet, och fann något hufvudsakligt afgörande icke nu komma i fråga. Johannes Johansson från Götheborgs Län förenade sig med Ola Jeppsson och yrkade, att ett mot 414 g Regeringsformen svarande stadgande måtte i förslaget intagas. Hans Jansson ansåg diskussionen böra fortgå, som den börjat, på det alla opinioner måtte få tillfälle uttala sig, och anmärkte, att Bondeståndet redan besultat att företaga frågan om kammarbildningen, i sammanbang med det betänkande Konstitutionsutskottet nu afgifvit, hvadan definitift beslut nu vore nödigt, om Utskottet skall blifva i tillfälle, att sammanjemka meningarne, eller uppställa voteringspropositioner öfver kammarfördelningen. Tal. replikerade för öfrigt åtskillige under diskussionen framställde invändningar. Peter Jönsson från Jönköpings Län fortsatte, sedan Seckreterarens förslag å nyo blifvit uppläst, sitt yrkande å dess antagande, samt att Ståndet endast måtte besluta om representationsfördelningen och tiden för riksdags hållande, samt lemna detaljerna. — Sedan Sekreteraren hänvist till Talmannens erinran i detta afseende en föregående plenidag, fortfor dock Tal. i sitt yrkande, att betänkandet kunde blott till en del definitift pröfvas. Peter Persson från Adelfors, Jönköpings Län, yrkade proposition på antagaade af Sekreterarens förslag. o Nils Persson från Södermarland anmärkte, i afseende på de för Statsutskottet föreslagne funktioner, att, i händelse Riksdag hålles hvarannat år, nya stater för embetsmän m. m. ej hvarje Riksdag behöfva uppgöras, såsom händelsen med 5 å 6 års mellamstånd mellan Riksdagarne. Tal. fann ej underligt, att Strindlund kallat förslaget ett sammelsurium, då han i allo satt sig emot detsamma, men kan bad Ledamöterne, att de måtte taga närmare besked om förslaget, för att se, att det egde ett ganska fullständigt sammanhang. I afseende på 114 8 anmärkte han, att Bondeståndet vid 1809 års Riksdag ej ville hafva in denna i grundlagen, men att just en person från Johannes Johanssons hemvist, dåvarande Talmannen, var just den, som una ohm AA. usa: Att delikt ctadranda HÅ MA mm mm HH —AA 2 OO tr tr CL wo OO a