Aftonbladet – 24 februari 1841, sida 2

i Tyskland, ett skrän, hvilket gått så långt, att f. d. Utgilfvaren rekommenderat tullföreningens exempel till en föresyn, medan han advocerat för tuliförhöjningar och fortfarande förbud i vår taxa. Ty importtullen på alla vigtigare manufakturartiklar derstädes jemförd med vår, visar en alldeles enorm skillnad och större liberalitet hos tullföreningen, ända derhän, att t. ex. tullen på bomullsgarn der utgör ieke fullt en fjerdedel af den härvarande tullen, och att tullen på hläde, äfven efter tullkommitteens förslag, skulle blifva mer än tre gånger större än den Tyska föreningens. Vi anse för öfrigt en vidare inledning öfverflödig, då siffrorna tala bäst för sig sjelfva, och nämne nu endast, att vi en af dej följande dagarne likaledes äro i tillfälle att gen-i drifva en annan villfarelse från samma håll, af icke mindre märklig beskaffenhet. De ifrågavarande upplysningarne äro följande: Uti den strid, som sedan ett år tillbaka genom åtskilliga i tryck allmängjorda afhandlingar blifvit förd emot utvecklingen af ett s. k. liberalt tullsystem i vårt land, hafva tullprohibitionernas förfäktare ofta till stöd för deras yrkanden uppgifvit och åberopat: eff i andra länder med högt uppdrifven industri, och deribland företrädesvis Tyska tullförbunds-staterna, national-ekonomerne numera förkastat de friare grundsat-; serne, och lagstifningen sålunda återgått till mera prohibitiva åsigter — att de i Sverige sedan år! 41824 gällande Tulltariffer icke lemnat de inhemska näringarna tillräckligt skydd mot utländsk medtäflan, — att dessa näringar rentaf a I I I I med total förstöring, såvida det förslag till ny tulltaxa antages, hvilket 4839 års Tuli-Comite, med uteslutande af ännu återstående absoluta införselsförbud, afgifvit — samt att tullbevakningen, i några främmande länder och synnerligen i Preussen af serdeles utmärkt beskaffenhet, — står i vårt fädernesland på så Jåg ståndpunkt, att den ej lemnar garanti för handhafvandet af tullförfattningarne, vare sig hvilka som ; helst, — en förkastelsedom som i dessa tider: befunnits med minsta skonsamhet uttalad och omsagd uti de tidningar, hvilka tyckts mest låta sig behaga att rikets skattkammare i denna stund eger en ansenlig tillgång af öfverskottsmedel, — , influtna vid Tullverket. Emot tillförlitligheten af förstomförmälde uppgifter äro väl, från andra sidan, erinringar en och annan gång gjorde; men dessa hafva prohibitifkämparne genast sökt att väldigt tillbakadrifva, hvarigenom de, efter utseendet, för närvarande äro mästare af stridsfältet. En man, som hittills varit en stilla åskådare af striden, änskönt han högeligen inte-! resserar sig för det vigtiga bufvudtvistämnet, har imediertid, icke tillfredsställd af det bevisningssätt prohibitisterne begagnat, ur lillgängliga : tryckta handlingar samlat några statistiska upplysningar, som torde kunna tjena till grund för elt omdöme, om icke i hufvudsaken, åtminsto-; ne i vissa detaljer. Han meddelar dem här,! dertill ytterligare föranledd af en pyligen i Sv. Biet (A? 36 den 435 Febr.) förekommande artikel, hvars författare, med framläggande af åtskil-; liga data till upplysning om Tyska tullföreningens beskaffenhet och resultater, nyttjat tillfället att ånyo beprisa Preussen, — edet land som i sednare tider ådragit sig den största uppmärksamhet för reformer i stort, al statsmanna-, visheten uttänkte, med sans utförde och hvilkas: verkställighet icke blifvit öfverlemnad ät slumpen och en okunnig och okontrollerad administration, utan med oblidkeligt alivar handhafd. Det är ingalunda insändarens afsigt alt i någon måtto förklena Preussens Statsförvaltning eller dess fabriksoch mannufaktur-industri, om hvilka båda han hyser ganska fördelaktiga tankar; icke heller vill han här inlåta sig i ömdöme öfver företrädet af den ena eller andra nationalekonomiska theorien, — det sanna förnuftet torde väl förr eller sednare göra sig gällande äfven i sådana ting. Men då man för ådagaläggande af: statsmannaklokheten och administrations-förmågan i det såsom typ för oss, icke utan skäl, framhållna främmande landet, vädjat till vissa sifferförhållanden , skall det för hvarje opartisk ; betraktare blifva af intresse att se dessa sam-,; manställda med förhållandena i, vårt eget land, — hvairgenom ämnet tvifvelsutan vinner mera åskådlighet. — Vi börja då med en tablå, som. för de väsendtligaste handelsartiklarne upptager tullbestämmelserna , i 4:sta kolumnen enligt Preussiska tulltariffen af år 4894, — i 2:dra kolumnen enligt Tyska tullföreningens nu gäl-: lande tariff af år 1859), — i ö:dje kolumnen enligt Svenska tulltaxan af år 4833, och i den; 4:de enligt det af Tull-kommitteen år 1839 1 underdånighet afgifna förslag till ny tulltaxa.! Det behöfver knappt anmärkas, att i denna jem-; förelse-tablå icke kunna upptagas sådana varor, för hvilka ej hos oss, likasom i allmänhet inom Tyska tullförbunds-staterna, tullen är beräknad efter vigt. Må läsaren vid siffertalens öfverskädande bibehålla i minnet prohibitif-skriftställarnes försäkringar att Tull-taxan i vårt land icke lemnar erforderligt skydd åt inhemska näringar, men att deremot fabriker och handtverk i Tyskland synnerligen förkofrats, såsom följd af att man der återgått till ett prohibitift tullsystem. ) Denna tariff innehåller inga andra absoluta införselsförbud, än de som i Preussen redan, enligt 1006a åre författning. ägde rum 2 fär de