Aftonbladet – 20 februari 1841, sida 1

SIGNS EENE ER PTERT INA RPe Utdelning kl. 6 eftermiddagen. hr .TG..TTTTTTTT.. — I i I 7 vändigt tarfvar rättelser och förbättringar, de misstag, som af en Riksförsamling begås, må kunna rättas, utan att de under långa mellantider må förorsaka allt för stora olägenheter. TInstämde i öfrigt med Hans Jansson och Sahlström, och serdeies uti denne sistnämndes hemställan, att Ståndet må upp draga åt sekreteraren, att, i afseende å redaktionen af de i memorialet uppstallde stadganden, föreslå de rättelser och förändringar, som kunna vara af nöden. Peter Persson i Adelfors från Jönköpings Län uppläste ett skriftligt anförande, deruti han tillkännagaf, 1:0 att han gillade enkammaresystemet; 2:0 au Talmännen borde väljas för minst a månad; 3:0 att alla val och omröstningar böra ske med siuna sedlar, (utom Riksdagsmannavab, samt att R:ksdag bör hållas hvart tredje år. 4:0 I 150 bör ordet: sjölav, såsom inbegripen under civiloch kriminallag, den der af Konung och Riksförsamling gemensamt stiftas och ändras. 5:0 att innan Ståndet fattar beslut om hvad som bör utgöra dess gemensamma tankar vid återremissen af memorialet N:o 68, åt Ståndets sekreterare, samt en eller två ledamöter, borde uppdragas att föreslå nödiga förbättringar i sjelfva redaktionen; samt yrkade återremiss å memorialet,. — Derutiinstämde Anders Andersson, Anders Johnsson i Okna och Nils Gustaf Nilsson från Östergöttlands Län, Erik Persson från Upsala Län, Erik Jansson från Stoekholms Län, Johannes Joharsson från Götheborgs och Bohus Län, Christen Persson från Gottland m. i. Johannes Jokharss m från Jönköpings Län fann sig icke böra medgifva, det Riksförsamlingen må oftare än hvart tredje år sammanträda. Appelqvist från Blekinge Län ansåg tillräckligt att hålla Riksdag hvart tredje år, enligt Ständernes förut fattade beslut, men att tiden för Riksdagens början kunde bestämmas till don 4 November, såsom den mest tjenliga åtminstone för landtmannen. Ansig val af Talmän ej böra ske oftare än hvar tredje månad, om något ombyte under Riksdagen skall ega rum. Gjorde derefter några mindre väsendtliga anmärkningar vid redaktionen af förslaget, samt talade för votering med slutna sedlar. Grillade enkammaresystemet och förenade sig med Sahlström deruti, att Ståndets sekreterare måtte uppdregas att uppgöra redaktiensförändringar i de F8, som finnas tvetydiga, innan Ståndet beslutade dess gemensamma tanka. Yrkade sedan återremiss. — Deruti instämde Per Jönsson, Måns Jössesson, Lars Bengtsson, Sone Persson, Niklas Jönsson och Håkan Nilsson från Skåne, Lars Pettersson och Lars Nilsson från Blekinge, Jan Erik Jansson från Wermland, Per Båtelsson Burge från Gottland, Per Johnsson från Öland, samt Anders Brisman från Skaraborgs Län; anhällonde Måns Jössesson härjemte, att, emedan han nyss återkommit bit till staden från en resa till hemorten, ock icke hunnit taga fullständig kännedom om förevarande memorial, konom kunde lemnas öppet att framdeles deremot framställa nödige anmärkningar. Devid Andersson från Hallands län ville, tilldess Utskottet inkommit med svar å de anmärkningar, som blifvit inom Stånden framställde emot memorialet N:o 38, inskränka sig till den i förevarande memorial antydde kufvudprincvip, i afseende hvarå han förklarade, att han gillade enkammarsystemet. Instämde med den, som homställt att ät Ståndets Sekreterare öfverlemna, att framställa nödiga anmärkningar emot redaktionen; men ansåg ett närmare utvecklande af Ståndets åsigter i detaljerna för närvarande olämpligt, ty, då Utskottet förklarat sig framdeles vilja inkomma med ytterligare förslag, skulle anmärkningarne för det närvarande blifva, som ordspråket lyder, ex tvist om påfors skäg:, samt möjligen jemväl kunna medföra den olägenhet, att man, vid öfverläggningen om det kommande förslaget, hade bundit händerna. — Deruti instämde Hans Hansson från Götheborgs och Bohus län och Didrik Wesstiröm från St. Kopparbergs län. vn Zwiborsk föreslog, att Ståndet måtte förbehålla sig att framdeles, dä Utskottet med ytterligare förslag inkommit, få fullständigt utveckla sina åsigter rörande grundlagsförslagets mindie hufvudsakliga delar, samt deremot framställa de anmärkRingar, som kunna erfordras; men ansåg nödvändigt, att Ständet nu tillkännagifver sin gemensamma lanka uti de hufvudsakligaste punkterna af detta förslag, på det Utskottet må äga en ledtråd vid ämnets ytterligare behandling, Under anförande a några exempel på förslagets brister i afseende på redaktionen, förklarade han sig instämma med dem, som yrkat en noggrann granskning och förbättring deraf. Nils Perssem från Södermanlands län ville erinra, att någon farhåga icke kunde uppstå, att men bundit händerna på sig, derföre att man nu yttrar sig öfver detta förslag i dess helhet, emedan Utskottet uti premisserna till förevarande memorial an tydt, att förändringar i förslaget kunna blifva at nöden, och att det följaktligen står Riksstånden öppet att, då sådane blifvit gjorde, deröfver obehindradt besluta. Ansåg det icke vara af synnerlig vigt, om Pröfnings-nämnden bestämdes till 661 eller 75 ledamöter, enär depsamma icke komme: att erhålla veto. Gillade icke anmärkningen dere-F mot, att Konungens Rädgifrare böra äga rätt att öfvervara Riksförsanslingens öfverläggningar, ty öm man ville ålägga dem såsom pligt att, på kallelse hos Riksförsamlingen sig infinna, vore det ock billigt, att de erhålla en mot denna pligt svarande rät tighet, och fan dessutom nödvändigt att de, så ofta som möjligt, hos Riksförsamlingen äro närvarande, emedan deras upplysningar ofta kunde vara lika angelägna, stå de icke blifvit bestämdt begärde, som då uppmaning dertill al någon representant eller Riksförsamlingen vore gjord. — Deruti instämde Jan Andersson från Westerås län. i Rutberg med flera talade emot Riksdagars hållondef hrartannet år, hufvudsakligen med afseende på del dermed förenade dryga kostnaderna, och yrkade att ARR Re SA RR RNA SR Rn RE