Aftonbladet – 19 februari 1841, sida 3

NYTT REAKTIONSFÖRSÖK PÅ BONDESTÅNDET. Enligt underrättelse med dagens södra post Thar man i Östergöthland satt i omlopp blanc allmogen en skrift, som går ut på att i opinionsväg agera emot representationsreformen. Den är anlagd alldeles på samma grund, som Svenska Biets manövrer i samma väg, och innehåller för öfrigt jemväl åtskilliga andra framställningar, som på ett naift sätt erinra om den för några år scdan i detta blad meddelade adressen från Hans Majestäts trogna Bönder i Gauting (i Bäjern); såsom att Bönderna helst äro belåtne med det som är och förtrösta på Konungen, m. fl. dylika fraser, ämnade att verka på den gamla politiska I superstitionen, som, i motsats mot den konstitutionella åsigten om ett lagbundet regeringssätt, vill hafva hela statens väl öfverlemnadt åt Konungens I person och vishet. Viinföra här ett transsumat af skriften ur Östgötha Correspondenten, som tillika I berättar, att den haft den lysande framgången att erhålla sjutton underskrifter i fyra socknar. Det skadar i alla fall ieke, alt sådana försök göras från den sidan. Det är alltid etf sätt att få Bondeståndet, äfven ute i landet, att tänka på representationsfrågan. Det kunde blott återstå attse, huruvida icke en opinionsyttring i motsatt rigtning skulle taga bättre skruf. Transsumtet lyder som följer: .Välförståndig Danneman och Riksdagsfullmäktig, Värde och Aktade Broder N. N. i N. N. Då vi erhållit tillförlitlig upplysning derom, stt fråga lärer vid innevarande Riksdag hafva uppstätt om en sådan förändring af hittills gällande Repre sentationssätt, att de serskilda Stånden skulle upphöra och Riksdagsombuden komma att utses genom allmänna och blandade val, distriktvis, så anse vi I såsom en pligt både emot vår öfvertygelse och vårt I medborgerliga läge, att anförtro eder de betänkligheter, som vi hysa för en så genomgripande omstörtI ning af vårt samhällskick i allmänhet samt af Bonde Ståndets ställning serskildt. Vanan vid det gamla är oss också kär, och det lär icke blott en sägen, utan en sanning, att Svenska Bönderna äro betänksamme vid nyhets-projekter och föga benägna att lemna sina loford i förskott åt sådana tbeorier, hvilkas praktiska tillämpning är, lindrigast sagdt, tvetydig. Vi prisa helst, såsom ordspråket säger: öl, när det är drucket och bergad skörd). Med ett ord: vi äro belåtna med ställningen, sådan den nu är, och trösta i öfrigt med godt mod på I Konungens uppriktiga vilja och visa bemödanden för landets väl. Icke heller hafva vi försport någon I missbelåtenhet från andra håll med den nu bestående ordningen, så att vi hvarken känna eller erkänna behofvet af det förslaget om ett het och hållet förändradt representationssätt vid Riksdagarne. Detta är dock endast och allenast hvad BondeStåndet rörer. Vi hafve hvarken vilja eller rätt att blanda 1 oss i något, som angår de andra Stånden ehuru vi visst tycka, att sjelfskrifvenheten till delaktighet i I den lagstiftande statsmakten inom tvenne af dem, vare sig att den grundar sig på embete eller börd, svårligen lämpar sig till det uppdrag, såsom folksombud, hvilket till sin natur och sin betydelse icke är, och bör icke va.a annat, än ett uttryck af andras förtroende. På dessa, nu i hast uppsatta, skäl är vår vänliga och högliga åstundan och begäran, att J, då tillfälle sig dertill kunde erbjuda, och J, med närmare kännedom pröfven så lämpligt vara, viljen med Eder medverkan, såsom Riksdagsfullmäktig, söka för Eder. del så behandla det ifrågavarande vigtiga ämnet, att vår önskan, det Bondeståndet må varda bib-hållet såsom Stånd och med sitt nu och hittills brukliga valsätt vill Riksdagsman kan hafva något stöd att påräkna. Slutligen vele vi icke förhålla Eder, välförståndige Danneman, vår Riksdagsfullmäktig! att ännu en sak ligger oss derjemte på hjertat, hvarom vi vele yttra några få ord. Skulle så yara, att J förnimmen det fråga skulle uppstå om någon sådan ändring af 4 Regeringsformen, hvarigenom någon förtydning kunde uppstå i det, patt Konungen äger att allenar styra RBiket på det sätt derna Regirinas-form för skriv-r så bedje vi högeligen, att J viljen mot allt sådant allvarligen protestera och reservera Eder, såsom Ombud för oss, Hans Maj:t Konungens trogne och tillgifne undersåtare, de der sätta sin högsta tillit till Honom både för sitt enskildta och det allmännas väl, och således anse Konungamaktens helgd och välde, sådane de äro i Regerings-formen eller andre stadgar nu uppsatte och föreskrifne, såsom menige folkets sköld. — kem Kongl. Teatern bjuder i morgon på en Rouveautet uti Bröderne Philibert, der Hr SeI