Aftonbladet – 18 februari 1841, sida 2

urDetlet, så all Man raxknar på, alt Vv miIANONntf edan skola vara utgifna derför, innan Pärskamnaren hinner fatta: sitt beslut. Nämnda kammare tros komma att få ännu en innan kinkig fråga att behandla, nemligen den om de föregifna brefven från Ludvig Filip. Drases detta mål inför de vanliga domstolarna, så kuile, enligt Franska lagen, Konungen personigen vara skyldig att infinna sig, för att medlela prof på sin handskrift, hvilket han af månsa skäl icke lärer underkasta sig. Det tros ;åledes, att frågan skulle komma att hänskjutas ill Pärerne, hvilka då medelst en kommitte skule förskaffa sig den erforderliga upplysningen geee AM ND C Å S S onr storsigillbevararen, o och hvarvid sjelfva un-! 8 lersökningen skulle ske vid stängda dörrar. Visst ir det åtminstone, att Kammarens storreferendarie, Hertig Decazes, sedan någon tid dagligen kalades till Tuilerierna. Hvad man vet rörande detta ämne genom förhören med de ansvarige utgifvarne för Commeree och Gaz. de France är, att man först i London erbjudit Hr Guizot nåora af dessa bref till köps för 35000 francs stycket, men på hvilken handel han vägrade att ingå, emedan han ej var säker huruvida summan kunde bli honom ersatt. Han skref till Paris härom; man började pruta och ville ej gifva mer än 300 fr. stycket, och då man slutligen erfor, att 1350 sådana bref funnos, lät man hela under: handlingen falla. En hög dam skall hafva varit villig att af egna medel inköpa hela samlingen; : men man gjorde henne uppmärksam på, att om! hon ville inlösa aila bref af samma hand, skulle hennes förmögenhet ej räcka till. De vigtigaste: lära vara ur Talleyrands portfölj, hvarifrån de skola hafva försvunnit när han afgick tillsin ministerpost i London; de andra skola lemna säll-: samma upplysningar öfver Orleanska husets planer och förhoppningar och äro skrifna till den bekante Grefve dEntraigues. I anseende till den andra breffrågan eller dem Gazs. de France meddelat och som skola vara skrifna af Ludvig Filip före dess uppträdande på thronen, har nämnde Tidnings-redaktion stämt Messagers ansvarige utgilvare inför Assis-domstolen, emedan den sednare beskyllt den förra för smädelser och förfalskning. Målet förekommer likväl icke förr än den 42 Mars. Marskalk Soult har förelagt Dep. Kammaren förslag till en modifikation af rekryteringslagen, till följe hvaraf manskapets tjenstetid skulle ökas till åtta år. Härigenom skulle armåens effektiva styrka komma att bli 305,000 man. — Hela den kreditsumma, de serskilda ministererna begära, stiger till 722,558,000 francs. Deraf komma 735 millioner att användas till uppbyggandet af 4 nya fästningar och reparerande af 52 gamla. Åtskilliga soldater af garnisonen i Ham lära: hafva yttrat sig till förmån för Ludvig Bonaparte, hvars flykt de sagt sig vilja befordra, Man lär derföre anse nödvändigt att ofördröjligen aflösa det detachement, som bestrider tjenstgöringen ; derstädes, I Toulouse hade prefekten på telegrafisk väg; blifvit underrättad, att Don Miguel skulle kommå alt passera genom staden. Polisen är såle-; der i stark rörelse, för att passa på alla misstänkta personer. SPANIEN. En ohygglig händelse berättas från Figueras, att 5 å 600 rojalistiske frivillige, som velat begagna amnestien och tillbragt natten i etti kloster derstädes, blifvit nedgjorde af de soldater, som skulle bevaka dem, sedan de först plundrat dem på deras kläder och de få penningar de ägde. Man vet ännu icke huruvida någonting blifvit åtgjordt att undersöka och bestraffa detta brott. I Guadix i Grenada har ett regemente frivillige gjort uppror och skjutit på sina ofiicerare, hvarefter ungefär 450 af dem kastat sig in i Rondo-bergen. Skälet lärer vara regeringens förordnande om frikorpsernas upplösning, hvilket väckt mycket missnöje hos åtskillige af desse. ; Espartero höll den 24 Januari i Madrid en: stor revy öfver national-gardet, som han dervid försäkrade att freden ej skulle störas. Serskildt tilltalade han andra bataljonens jägarekompagni, som den 4 September förlidet år sköt på hufvudstadens generalkapten, hvilket han komi plimenterade för dess mannamod och medbor: gerliga dygd. PORTUGAL. I Senaten är nu sysselsatt med Douro-frågan, och man tviflar ej på att hon skall antaga densamma. Deputerade-kammaremn debatterar öfver tacksägelseadressen. Under diskussionen yttrade en ledamot af oppositionen Joze Estevao så noggrann kunskap om underhandlingarna mellan Portugal och Spanien, rörande Douro-traktaten, att ministrarne förklarade, det han ej kunnat erhålla den annorlunda än genom direkta kommunikationer från Madridska kabinettet. Rustningarna fortsättas, så mycket mer som man nu med visshet vet, att Spanska trupper äro posterade vid gränsen, Finansministern har begärt, för det löpande året 40 och en half milliard Reis eller ungefär 2 4-2 million pund Sterl. samt föreslagit ett afdrag af 40 procent från och med den åa Juli på alla civilembetsmäns löner, hvilket naturligtvis I gjort hos desse sednare en ganska ofördelaktig at