Aftonbladet – 15 februari 1841, sida 2

för den eller dem, hvilka 1 hvarje stund af motgång fiuna sig rådlåse, eller, af hvad annan orsak som helst, älska att förstora anledningarne till oro och hekymmer.n Om det nu varit desse till en del tröstande och till en del för alla orostiftare afskräckande reflexioner — af hvilka sednare jag beklagligen finner mig på förhand dömd — som kommit Hr Welins förslag att falla, det lemnas nu derhän. Nog af, i anledning deraf har ingen åtgärd blifvit hvarken af Regeringen eller Rikets sedermera församlade Ständer vidtagen, hvilket synes visa att det icke varit verkställbart, eansedt den opinion förbemälte Hrr Presidenter om dess obehböflighet tillkänragifvit, synes under piföljande missvextår hafva fått em genska allvarsam praktisk vederläggnirg. Orsakerne hvarföre Hr Welins idö mött så ringa sympathi, torde snarare böra sökas i dels i det allmänneligen motbjudande, att tvingas till besparing, om också af blott 4 å 6 kappar; dels ock, i svårigheten att inom de 12 län, hvilka behöfde undsätining, åstadkomma någon besparing, hvilken svårighet skulle vara redan bevisad, om det ligger någon sanning i de kalkyler jag i den förut åberopade artikeln i detta blad framlagt. — Då nu sålunda de båda utvägarne till magasinering, genom uppköp för statens räkning samt kompulsorisk besparing afenskilde, icke vidare torde komma i fråga, synes den enda öfriga ålerstå, nemligen frivilliga upplag af enskilde, understödde af lånebidrag. Bankoreglementlet för 4834—533 visar också i dess 2035 8 litt. c, samt 206 mom. 2, att R. Ständer godkänt denna utväg, då de beviljat kreditiver till högst 450,000 Rdr Bko cåt privatbanker, som i större skala vilja befatta sig med beiäning af Svensk spannemål,, — hvarförutan af 205 mom. litt. b. visar sig att R. Ständer äfven tänkt sig möjligbeten af upplag i sjöstäderna till export, en möjlighet som visserligen endast inträffar till verklig förmån för det hela, om inrikes behofven förut på nyssnämnde sätt genom upplagde besparingar blifvit fyllda. Om nu — sedan något vidare bevis, efter åberopande af en så högvis auktoritet som R. Ständer, icke torde behöfvas för riktigheten af denna tredje utväg — det frågas: hvarföre har den icke blifvit begagnad? så tror jag mig dertill kunna uppgifva tvenne tillräckliga skäl, nemligen : 4:0 Att man befarat, hvad också inträffat, att Kongl. Maj:t, med sin grundlagsenliga makt att höja och sänka sädes-tullen och att med statsmedel gifva så kallade undsättningar, skulle mellankomma på elt sält, som gjorde all beräkning på alt idka dylik spanmålsuppläggning med vinst eller utan förlust, omöjlig. 2:o Att privalbanksystemet, i följd af uteblifven lagstiftning vid sista Riksdag, icke haft tillfälle i naturlig väg utbreda sig. : Det första hindret hoppas man nu vara förminskadt, ehuru icke undanröjdt till fvllest, förrän Kongl. Maj:st i nåder afgifna förslag till grundlagsenligt försvinnande af hvad 60 Regeringsf. i denna del innehåller. Det andra åter synes, efter hvad jag sökt visa i förra artikien och i min, vid nya sammansatta Utskottens förslag, afgifne reservation (den jag önskade Aftonbladets Red. ville vid tillfälle införa), vara så i fruktansvärdt stigande, att det lärer af enhvar inses efter genomläsning till slut af denna artikel, alt närvarande förslag är allt för tidigt, i den mån det icke indirekt kunde verka dels till reaktionens hämmande och dels till någon minskning i den fart, hvarmed Rikets Ständer nu synas vilja, asnart sagdt, förskingra den upplagda Bankovinsten på hvad sätt som hälst. Förslagets hufvudmomenter äro följande: a) Att Rikets Ständers Bank lemnar en circulationsfond af 4 millioner R:dr B:co till dylika creditiver, som 205 S Litt. ce. nu omtalar; men med utsträckning af creditivernas belopp, efter Bankostyrelsens pröfning ända till . million för vissa län. Anledningen till denna utsträckning finnes deri, tt då behofvet, efter hvad sist inträffade import antydt, synes i missväxtår vara omkriug 800,000 Tunnor (belänade till 4 af värdet) men fördelningen af 4 millioner på 24 Län ) efter lika andel fordrade ett minimum af 466,666 7; R:dr, det likväl synes behörigt, att hvarje läns andel rättade sig efter den quantitet spannemål, som derinom kunde möjligen besparas och uppläggas och således borde både kunna höjas och minskas. b) Alt Associationer Länevis eller distriktvis bildades, för uppbyggande af magaziner efter Sincelairs ) method, neml. den hvarigenom i ett hus, af 45 å 46 alnar i quadrat, byggdt af timmer till 42 å 43 alnars höjd, mer än 2000 T:r kunna uppläggas och underkastas vädrivg endast genom att vid bottnen liksom aftappa några få tunnor, hvarvid hela massan sättes i rörelse, under det luften får korsvis spela igenom hela massan. Varandes detta byggnadssält destomer förmånligt i stort, som vid sammanbyggnad af fyra dylika qvadratiska magaziner, med ett mellanrum af 4 å 5 alnar i form af ett kors, en enda trappgång blott erfordrades i midten, hvil) Det är klart, att om en del af den hvarje år säljbara qvantiteten spannemål belänas, så ati de störste och rikaste Possessionaterne, finna det priset icke fälles allt för mycket, så upplägga äfven desse, ehuru de icke behöfva anlita lånefonden. Privatbankerne, med denna ereditivfond till stöd kunna alltid försträcka större summor på dennå rörelse, när den biir säker, 21 I Kranlteika cäras am MA Volaer hafva nHNnn.