Aftonbladet – 13 februari 1841, sida 3

såsättamde bekräftat. Stockholm den 34 Decemver 4826. Grefve af Wetterstedt. O. E. Bergius. Fill åtlydnad af H. M. Konungens al Sverj och Norrige befallning, få undertecknade, på BEyinetts-kassans vägnar, garantera, att eh swmna af 200 Rdr Hamburger Banko, med utsatt ränta, skall till innehafvaren af öfvanstående oblisation, på förfallodagen utbetalas. Stoekholm len 34 December 1826. : Erefve af Weltterstedt. E. Lugerheim; År 4836, den 43 Juli, är jag för å andrä !lan stående skuldsedel krafd; men efter ömseidig ölverenskommelse blifver kapitalet innestående till framdeles skeende uppsägning. G. af Wetterstedt. E. 0. Bergius: RER — Theater-publiken hade i förrgår tillfälle att: återse en gammal intressant bekant Sirs Brake och Johan Gyllenstjerna. Oaktadt man saknade Hr Lars Hjortsberg i Stolpes roll, som utgjorde en af hans triumfer, sågs dock detta historiska stycke med mycket nöje. I synnerhet utmärkte rig Hr Dahlqvists spel i Tegels roll, hvari han förmodligen genom en tillfällighet frams ställer den mest träffande likhet med en visg notabilitet i verkligheten. — Elter gårdagens eldsvåda i Trädgårdsföreningens lokal, lärer det redan höra till modgt, att taga en brylå (bruleau) hos Davidson. — rr ———— — I anledning af en artikel i JE 23 af denna tidning, under rubriken rättegångssaker, har följande replik blifvit till Red. insänd: aTidningen Aftonbladet har i N:o 23 för den 29 förlidne Januari gjort erinringar, rörande ett utsökningsärende hos Norrköpings Magistrat, emellan Hr Ombudsmannen Oscar Arehn, såsom innehafvare af Major Hästeskos rätt, jemte Fröken Charlotta Hästesko, samt Hr F. W. von Stierneman. — Tagande för gifvet, att den tidningsläsande Allmänheten föga intresserar sig för sjelfva tvistefrågan, lika litet som för parternes personer, förbigår man att här inlåta sig i detaljer om den fleråriga rättegången. Man har blott velat underrätta om, att för den, som möjligen önskar att häraf taga en närmare kännedom, har Hr von Stierneman dertill beredt tillfälle, genom det att han aflemnat de vidlyftiga rättegångshandlingarne på Hr Grosshandlaren A.P. Borells kontor, hvarest desamma när som heldst äro tillgänglige till genomläsande. Den, hvilken på detta sätt täckes göra sig besvär med att taga fullständig kunskap om förhållanderne, skall erfara, att anledningen till utmätningen mindre må sökas i bristande betalningsförmåga, än i debitors öfvertygelse om öfverdriften i kreditors anspråk, samt hans bemödanden att under lagens skydd få dem rättade; att, efter utslagets imlemnande till Magistraten, den begärda utmätningenr icke kunde strax försiggå, emedan debitor då vistades på en resa åt England; att efter hans hemkomst utmätningen skedde genast, dock på ett sält, som föranledde anmärkning och klagan från Hr von Stierneman i 4 serskilda hänseenden; att redan före tidningsartikeln 3 af anmärkningspunkterne blifvit af vällofl. Landshöfdingeembetet afgjorda; samt att fullt ut för det belopp, hvilket rätteligen torde böra till komma sökanderne, hafva kontanta penningar, debiter tillhörige och i länets ränteri deponerade, blifvit förklarade i mät, så att sökandernes säkerhet icke synes stå i något slags våda. Tidningsartikeln vill också påminna om rättegångens ålder. Det är sannt, att den är mångårig ; men de nämada handlingarne upplysa, burusom de öfverdrifna anspråken å ena sidan föranledt tilläfventyrs enahanda öfverdrift i försvaret ä den andra; och de skola jemväl ådagalägga, alt åtminstone Hr F. W. von Stjerneman äfven i sednare tid gjort försök till förlikning syskonen emellan, men att anbuden, ehuru kanske öfverstigande de närvarande aspekterne förkastats, med beräkning att ytterligare kunna på tiden uttänja processen. Den förebråelse, som göres auteriteterna för långsamhet i verkställighetsåtgärderna, är af allt minst passande. Autoriteterne behöfva lika litet anonymitetens försvar, som de visserligen icke lida af tidningarnes ensidiga anfall. Dock torde här icke böra lemnas obemärkt, att, snart sagdt, enhvar, som haft något att skaffa hos Landshöfdingeembetet i Linköping, samt derjemte bar någon erfarenhet af, hvilken tid som för lika beskaffade ärendens handläggning annorstädes tarfvas, städse fått anledning värdera den oväld och drift, hvarmedelst Landshöfdingeembetet i Linköping, ej mindre under Er Land?höfdingens närvaro, än äfven i dess frånvaro, tillvunnit sig provinsens invånares odelade tacksamhet, förtroende och högaktning, hvari icke något det ringaste afbrott lärer vara att befara derföre, att af 4 ser skilda, samtidiga besvär och ansökningsmål, Hr Ombudsmannen Arehn och dess principaler i tvenne icke funnit sina önskningar villfarade, och ej fäst det fjerde ännu pröfvadt — alit på en tid af vid pass 2:e månader, deri inberäknad sjelfva Julhelgeny Jå embetsverken i allmänhet njuta ferier. Äfven anfallet mot Norrköpings Magistrat ech dess su tillförordnade Hr Ordförande tillrättavises af handingarne. Vi anmärke vid ofvanstående endast, att denpa appsatsens innebåll väl i det hela må hafva sin -iktighot, men icke utgör någon nöjaktig vederäggning mot hufvudsaken i den förra, eller anmärkningen mot Konungens Befallningshafvande Linköpings Län och Magistraten i Norrköpirg. EVS TASSARNA