ieke heller under något vilkor mindre sedlar än pi 10 Rdr Bko af dem få utgifvas. Bankerna re ducerades derigenom till sin egentliga bestäm melse, som är att medla mellan de låimgifvande och de lånbehöfvande, och hålla de befintlig; kapitalerna ute i beständig omsättning, men ickt att tränga rikets mynt ur rörelsen och sätta sip: papper i stället. Vidare kunne vi icke fisna någet slågs anled ning till den föreslagna rättigheten attlåta dem tag; öfverrärnta; och det vore märkligt att se, huru vida någon kan uppvisa ett skäl, hvarföre et bolag härutinnan skall gynnas framför easkilda på bekostnad af grundlagens bestämda bud, sor säger att Konungen ej må fastställa några mo nopolier, hvarken till vinning för kronam elle enskilde. Invänder man härvid, att inga banker kunn uppstå eller bestå om de icke få förmånliga mo nopolier, så svara vi, alt dermed icke har någo! fara. Tryckta invisningar på banken få ej ut gifvas under 20 Rdrs bko värde; men sådana haf va ändå i många år varit i omlopp och äro de ännu, till nytta både för utgilvarne och rörelse: i orten. Om äfven aktieegarne derigenom vinn en eller två procent mindre, så vinner hela all mänheten så mycket mer genom möjligheten at medgifva den fria konkurrensen, samt att ick göra de lånebehöfvande i en hel stad eller pro vins beroende af en enda direktion.