på dö kontant insatta medlen. — Om vi lyckats att framställa detta begripligt för läsaren, så faler det sig äfven klart, alt de som en gång inkommit i ett bankbolag, der de utan allt besvär kunna draga af sina penningar en så Betydlig högre ränta åf man kan åtkomma i den vaniga rörelsen, skola sätta alla krafter i rörelse för alt I mutarheta allt som kan leda till inskränkning af sedelemissionen. I sammanhang -härmed blir det ifven för dem ett annat lika vigtigt intresse, att apprätthålla räntefoten inom den ort, der deras j banukrörelse drilves,; så hög som möjligt samt att : för detta ändamål förekomma alit som kan leda till : en så stor tillgång på kapitalet, hvarigenom denna räntefot kunde mnedtvingas. Styrelsen af en i: sådan bank erhåller ock, i samma mån, som den : biifver allrådande öfver penningrörelsen i provinsen, en stor makt öfver alla, som kunna behöf-! va dess medverkan i låneväg, hvilken makt, enligt i hvad det visat sig i Amerika, lätt kan leda till) de gröfsta missbruk. Så t. ex. kan, vid blifvan-! de representantval inom orten, en provincialbank : med sina många utgreningar blifva i tillfälle att utöfva en afgörande inflytelse vid valen, och erfareuheten skall visa, huruvida icke denna inNytelse någongång hufvudsakligen kommer att utöfvas i den hulvudsakliga syftningen alt, med för. biseende af hvad som helst annat, få sådane re! presentanter utsedde, som skola försvara det engång erhållna monopoliet emot hvarje inskränk) ning. Detta är nu den ena sidan af saken. Se vij åter på den andra eller hvad som vid allt detta. kau utgöra det allmännas fördel, så måste man. alltid främst ihågkomma hvad vi nyss nämnde, att en privatbankssedel i sjelltva verket hvarken är mer eller mindre än en vanlig skuldsedel att betala vid anfodran, fastän den är tryckt i stället för skrifven. Det är ofelbart, att äfven dessa skuldsedlar, såvidt de stödja sig på en so-; lid kredit och fullkomlig säkerhet till iniösen,; äro al stor nylla, i så måtto som de kunna uppfylla behofvet af ett felande rörelsekapital, etu-; ru äfven om det kapitlet åtskilligt kunde vara all säga, som nu bletve för vidlyftigt. Men ett faktum är det emediertd, att summan af de utelöpande sedlarna icke Ull mera än en tredjedei eller en fjerdedel motssaras af kontanta penningar.) En tydlig följd häraf blir åter, att det icxe behöfves mer än någon katastrof, som rubbar allmänhetens förtroende, och hvarpå flere andra länder gifvit exempel, för att ett hastigt tillopp till bankoluckan skuile uppstå att få invexla sedlarna; och man bör väl märka, att endast halfva beloppet af den utelöpande summan på detta sätt behöfver inkomma, för att banken skall nödgas inställa sina betalningar och göra konkurs. Det medgifves, att när den deponerade säkerheten är tillräcklig, hvar man slutligen skall få ut sitt, men vi öfverlemna till läsaren att bedöma hvilken förfärlig oordning, hvilken allmän omstörtning och stockning i aflärer skall uppstå genom den mängd af uppsägningar och exekutioner, som häraf blifva en följd; ja, genom sjelfva utkräfvandst af den solidariska an-! svarigheten mellan bankdelegarne sjelfve. Vi! hemställe ock, om det vid sådant förhållande kan vara likg: ltigt för den allmänna krediten,! för stalen, som behöfver ulskyldernas ordentliga! ingående, och för Regeringen, som har sig ålagdt att vaka öfver det helas rätt och bästa, att hälften eller tvåtredjedelar af hela rikets rörelsekapital skall representeras genom sådana skuldsedlar af enskilda bolag, som gå ända ned i daglönarens ficka och utgöra hans enda behållning. Med sjelfva riksbanken, hvars fordringar gå ostridigt fullt upp emot dess skulder, och som har hela rikets kredit att anlita i nödfall, har man likväl ansett nödigt stadga, att den metalliska: valutan skall, i förhållande till sedelstocken, ; svara emot proportionen al 3 till 8, men med: de enskilda bankerna har man nöjt sig med en fjerdedel. Ar detta försigtigt, är det statsklokt, är det ens af något behof påkalladt? Vidare:! oaktadt en association redan genom sin egen: föreningskraft eger en betydlig styrka framför den enskilde, har man ändå velat skänka dessa ban-; ker på köpet en rättighet framför andra medborgare, att taga öfverränta vid underlåtna in. betalningar på dagen. Finnes väl något enda skäl till en sådan företrädesrätt? Ar det icke nog med förmånen af de tryckta sedlarnas utgifvande? Slutligen har man, i den visserligen välmenta alsigten att ej göra privatbankerna alltför talrika, föreslagit, att inrättandet af nya banker för hvarje tillfälle skall bero på Regeringens pröfning, huruvida sådant är fördelaktigt för orten, eller icke; men dervid är för; bisedt, att den åsyftade vinsten häraf: att före-; komma ett för stort vingleri, kan vinnas på ett; annat sätt om man börjar i rätta ändan. Deremot är det fruktansvärdt; att den ifrågavarande pröfningsrätten skall befrämja ett större ondt, tillvexten af en monopoliserad och för hela den mindre förmögna massan tryckande penninsekorporation, som suger åt sig alla penningebehållningar, och kan utöfva jus vite et necis öfver industrien. Det är nämligen klart, att om privilegierna på sedelutgifningen behållas så vidsträckta, att en pröfning för hvarje fall, der: f en ny bank kommer i fråga, måste öfverlemnas J it Regeringen, huruvida orten behöfver den, så RR AV Pr 11 ss 1. 4 DR SE i Led RR -—LLA