Aftonbladet – 13 februari 1841, sida 2

ht SE Re MI BRAVVVIS 0 ärvig MILO M oo BASAR llemnade honom tid och medel dertill; vidare I heter deri, att man isynnerhet hade Franska j regeringens bemödanden att tacka för Polska revolutionens undertryckande, och slutligen att han endast önskade de detacherade fästenas uppförande för att kunna hålla folket i tygeln, och act han bemödade sig att erhålla nödig makt, för att inskränka den sjetsvåldiga pressen. Det tyckes som om kabinettet ej kunnat blifva ense, :rörande de åtgärder, som i detta fall vore att vidtaga, ty först efter tvänne konseljens sam-!: :manträden kunde man komma till det beslut, ! att seqvestrera de blad, som upptagit brefven, hvarigenom de flesta tidningar, både i Paris I oeh landsorterna, fått tillfälle att aftrycka dem. Detta dröjsmål och 1egeringens organe:s tystnad har förstärkt trom på brefvens autenticitet och slutligen famtvungit det tillkännagifvande: i Monitewren, att man ärnade börja ett åtal! för förfalskning och angrepp å Konungens person, mot de tidningar, som infört dem. Annu en annan brefsamling har varit tryckt i Londonska bladet Morning Post, bestående af bref, som Ludvig Filip skulle hafva skrifvit under sin landsflykt och som röja en ganska antiFransysk anda. Gazette de France har reproducerat dem, och sedan andra tidningar. Icke desto mindre har man ännu icke börjat något: åtal i och för denna sak, såsom det föregifves, I medan den rörde en tidpunkt, då Konungen: ännu icke var skyddad af den konstitutionella: okränkbarheten, och att han således skulle nöd-! gas liksom nedstiga från thronen, för att personligen försvara sig. Att ämnet imedlertid gjort ett ganska obehagligt intryck på vederbörande, synes af alla omständigheter, och flera: husvisitationer hafva deraf föranledts. Det säges, att Hertigarne af Nemours och Aumale skola komma att åtfölja den nye guvernören i Algier till Afrika. Emellan en hop arbetare och en infanteri-: post vid Fontainebleau-barrieren har ett slagsmål förefallit, hvari 435 till 0 personer å ömse: sidor blifvit sårade. Man hade hoppats, att Engelska Drottningens throntat skulle innehålla några försonliga ord! om Frankrike. Då nu sårant icke skett, och Frankrike till och med icke finnes med något ord nämndt i throntalet, har detta gjort en elak se::sation hos nästan alla klasser, och man kan tydligen märka, att kabinettet är deröfver icke mindre bekymradt än börsen. PORTUGAL. Douro-frågan har, oaktadt några debatter och många personligheter, samt icke mindre än 530 omröstningar, likväl slutligen gått igenom i Deputerade Kammaren, och man trodde att detsamma äfven skulle ske i Senaten. Icke destomindre fortsättas rustningarna med mycken ifver, i synnerhet Lissabons befästning, och man ville häraf draga den slutsatsen, att ministrarne förehade några planer mot folket och dess frihet. Också yttrade en deputerad Hr Joaquim Antonio de Magalhaes helt öppet under distussionen,, att kabinettets politik kunde sammanfatltas i dessa ord: elände och förtryck i det inre, smälek och blygd i det yttre. En sak, som tyckes bestyrka denna åsigt är, att Firansministern den 46 Januari förelagt Dep. Kammaren ett förslag till förnyande af lagen om grundräntorna, hvilka Don Pedro afskaffade kort efter Restauratienen. Man tror sig häri se en ny eftergift för oligarkiens anspråk, hvilken nu har öfverhanden vid hofvet och sträfvar att få jdet i bela landet. Saken torde imedlertid komma att möta mycket motstånd. I SPANIEN. En Belgisk tidning bar påstått, att Furst Fedix Lichnowski, som är nära slägt med Furst Metternicb, skall bafva fått uppdrag att i England underbandla om Don Carloss och hans fa miljs frigifvande ur den fångenskap, hvari de änvu bållas. Gazette du Berry förklarar likväl ;denna uppgift för alldeles ogrundad. Inrikes-ministern har i ett cirkulär ganska bestämdt yttrat sitt ogillande af de våldsamheter, som vid municipa!valen förefallit på åtskiltiga ställen, serdeles i Fuente de Cantos och de. Ja Parra, samt befaller deras stränga bestraffning efter lagarna. Frågan om de Baskiska provinsernas Fueros är i deras församlingar ämne för allvarliga öf verläggningar, och de tyckas fast hafva beslutit alt upprätthålla dem. Generaldeputationen i Bilbao inbjuder serskildt de äldste inom hvarje : provins att deltaga i dess rådplägningar härom, så att spänningen emellan dem och regeringen snarare tyckes tilltaga än minskas, och synes Jofva lenne en ny förlägenhet, som ej blir så ätt alt urdanrödja. r ENGLAND. Parlamentet öpp ades den 26 Januari af Drottningen i egen person med nedanstående tal, i hvilket man finner det mest anmärknings värdt, alt detsamma icke innehåller ett enda tiord om Frankiike: Mina Lorder och Herrar! N Det: är mig en tillfredsställelse, att ifrån utrikes. makter erhålla försäkringar om deras vän riskapliga tänkesätt och allvarliga önskan att t öpprätthålla freden. — Affärernes i Levanten e Iställnivg Var länge en anledning till obehagligj.! het och en källa sill fara för allmänna lugnet. r I afsigt att afvärda de olyckor, hvilka fortfaso laandat af danna st. oo Jen on ser AMNAdt -