Aftonbladet – 10 februari 1841, sida 1

derkastar sig denna är icke alltid en följd af inre förbittring af ånger, eller ens eftertanke. Det måste ofta vara en följd af ett oföränderligt tvång, emo hvars band hans egen vilja är alldeles vanmäktig Också förete sig icke sällan exempel, att fångar, ef. ter denna method behandlade, fallit i galenskap, och detta lärer inträffa vida oftare i de Pensylvaniska fängelserna, än i de så kallade Auburnska. Fångar, som straffas efter Pensylvania-methoden, hafva väl i fängelset befunnits saktmodiga, men icke sällan har detta varit idiotens slöhet. Den stränga och oafbrutna ensligheten har å dem haft sådan verkan, Det torde derföre ännu vara för tidigt att afgöra, hvilkendera methoden bör hafva företrädet eller på någondera nedlägga för stora kostnader, såmt sålunda försvåra en öfvergång till någon annan method. Dessa betänkligheter ökas, då man besinnar att fråga snart uppstår om, att i brottmåls-lagen införa ett förändradt straff-system, hvaruti ingå alltför många vigtiga och grannlaga förhållanden, att det nu skulle vara vådligt att, liksom på förhand, bestämma sig för något visst. Den Pensylvanska methoden synes för vissa brott, som bestraffas med kortare fängelse, hafva företräde för den Auburnska, hvilken åter är mera ändamålsenlig, då en längre fängelsetid är bestämd. Högsta fängelsetiden, efter Pensylvania-methoden, tyckes icke kunna sträckas öfver några få år, då deremot hvarje annat fängelsestraff, än för hela lifstiden, synes kunna i Auburnska fängelser äga rum. För att bedöma verkningarne af penitentiär-systemet i allmänhet, bör man noga beräkna det egendomliga i hvarje folks lynne. En sträng afsöndring skall naturligtvis verka olika på bröttslingar, lefvande i ett varmare klimat, än i ett kallt, på eldigåre lynnen, än på tröga: Hos Svensken befarade Tal. att ensligheten, i sin yttersta stränghet! tillämpad, skulle verka håglöshet, samt förslöa känslan af straffet, och således förminska dess ändamålsenlighet. Vi äro ej alldeles utan erfarenhet on den verkan fängelsestraff, efter en liknande method; utöfvar, om vi taga i betraktande denelyckligå klass fångar, hvilka i det närmaste förvunna om svåra blodskulder insättas på bekännelse. Erfarenheter har visat, att dylika fångar, som bekänt sina brott vanligen gjort det inom 2:ne år, men om detta e skett inom den tiden, har erkännandet vanligtvis uteblifvit. Exempel gifvas; alt sådana kunnat uthär da ända till 20 år i enskildt fängelse: ; Dessa fångar ärd i sina ensamma celler, utan all sysstlsätt ning, endast försedda med nåkra aridaktsböcker, men hafva likväl befunnits vid god helsa och Lgat ne, hvilket. endast kan tillskrifvas tröghet. Hvar som i varmare länder lifligt inverkar på inbillntingskraften. och känslan, gör ieke sämmäa effekt på Sven. sken. — Tal; ansåg, att vid försöks anställandemefg Pensylvania-systemet, fängelse ej skulle inrättas fö flere än:430 å 200 fångar, och att anslaget ej borde öfverstiga 430,000 Rår. Hela anilåget till fån: gelsernas förbättring borde ej öfverstiga 4,050,00C Rdr, eller till länsfängelsernå 300,000, till, städerhs 300,000, till fängelser å landet 100,000 och till et! efter penitentiär-systemet bygdt 150,000 Rdr Baniko (Forts, följer.)