Aftonbladet – 9 februari 1841, sida 2

alltför mycket prejad af vedspekulanter. Att stader bör förtjena på sina penningar, nekas visst icke, men nog torde den kunna vara belåten med en obetydligare vinst än vissa enskilda taga. : Fattlig Borgersman, som i många år betalt dryga utgifter till staden. — oo ormrmoemh2k2zomei) — Uti Upsala-Correspondenten läses följande: Upsala d. 35 Febr. Sistl. Tisdag hölls så kallad allmän Rådstufva, hvartill stadens invånare voro kallade, för ett ganska vigtigt ändamål. Länets höfdinge, som förde ordet, utvecklade vigten för vårt samhälle af att tillegna sig en ändamålsenligt organiserad Musicipal-inrättning . som, jemte åstadkommande af ett nödigt, nu saknadt samband mellan stadens båda jurisdiktioner, borde blifva af välgörande inflytelsa på både don allmänna och sedepolisen. Vinner derna inrättning en gång burskap, och lifvas densamma af patriotiska medborgares verksamhet, så tvifla vi ej att den skall äfven i andra hänseenden och i andra riktningar verka fördelaktigt till samhällets bästa. Atminstone har erfarenI heten visat detta på andra ställen, och hvarför skulle man ej tilltro vår stads upplysta invånare nog kraft, insigt och vilja att uträtta det åsyftade goda för mensklighetens ändamål och i det allmännas intresse. Det ligger ju i tidehvarfvets riktning, att hvar och len vill titta utom sin enskildhets trånga sfer, och ingripa med sin verksamhet i det allmänna, det offentliga. Här öppnar sig ett mer än tillräckligt utrymme för denna verksamhet. ÅAger någon mecbergare förmåga och god vilja att verka jemväl för sina likars väl, att hämma oesedlighet och undanrödja dess anledningar, att befrämja arbetsamhet, nykterhet och sparsamhet, att med uppmärksamhet följa mindre väl kända föräldrars omvårdnad om sina barn och deras uppfostran, att med råd, understöd och uppoffring af egna medel för ett godt ändamål lifva modet hos den verkligt behöfvande, men med allvar tillhålla lättingen att arbeta 0. 8. V.; så saknas ej tillfälle till en sådan medborgerlig verksamhet, af vida ädlare art än den, att i tid och otid klandra hvad man ej äger insigt nog att bedöma. Det voro värdigt Upsala, ett af bildningens och upplysningens hufvudsäten, att i en så vigtig angelägenhet som denna, gifva föredöme af en inrättning med det vackra ändamil, att undanrödja tidehvarfvets största olägenheter. Lifligt önska vi derföre, att företaget måtte krönas med framgång i dessa för menskligheten vigtiga åtgärder; och ett stöd för hoppet om deana framgång äge vi i det kraftfulla nit, som gifvit väckel!so deråt och för detsamma salt sig i spetsen. Dei är fägnesamt att förnimma den ifver, hvarmed Municipal-inrättningar nu mera ölverallt börja förordas; och då de äfven al Landshöfdingarne omfattas med en sådan välvilja, som finnes uttryckt i det här ofvan af Correspondenten refererade talet, så har man ock anledning hoppas en god framgång deråt, i allt hvad denna beror af viljan. Vi tro likväl att det är angeläget uti detta, såsom i mycket annat, att icke se saken på förhand alltför mycket i rosenrödt; om man ej efteråt skall finna sig bedragen. Municipal-inrältningar är för närvarande ett mycket populärt ord, och som derföre gerna nyttjas af både en och annan, men att stäla dessa inrättningar så, att de uppfylla det åsyftade ändamålet i större skala, nemligen så vidt detta angår icke blott speciella välgörenhetseller undervisnings-anstalter, utan den allmänna administrationen af en hel kommuns angelägenheter, är icke så lätt. Den gamla inIrältningen af Kämnärer i städernas domstolar i 4:sta instansen, äfvensom en stor del af städernas styrelse i allmänhet, hvilar redan nu på municipal grund, och om de likväl icke uppfyllt ;sitt ändamål, så ligger följaktligen felet icke i en Itotal brist i den municipala principens tillvaro, äfven hittills, utan egentligen deruti, att man icke nog studerat på, huru de må kunna reformeras till en bättre sammansättning, som ingalunda är vunnen endast med ett nytt namn. I Vi hafva här framför oss ett alldeles nytt kaI pitel, som ännu är så outveckladt, att det kanske vore förmätet af hvem som helst, att i detta ögonblick vilja framlägga något positivt förslag till reglementen eller ens ett fullständigt utkast till grundlinierna och fördelningen af sådana auktoriteters verksamhet. Det enda vi för vår del tilltro oss nu redan våga yttra, är, att man icke bör sätta för mycket hopp till fördelarne laf sådana uppdrag, hvilka endast grundas på förtroende, utan något slags vedergällning annat än det inre medvetandets, som utan tvifvel (är ganska dyrbar, men icke alltid nog, för att derpå låta grunda stora anspråk på uppoffringar laf tid och möda. Detta tro vi isynnerhet gälla, :så länge der offentliga förvaltningens Organisation i allmänhet är så ställd, som i vårt land, att nemligen all egentlig makt och inflytande på det helas gång är starkare centraliserad, än i de flesta andra länder, samt den yttre hedern, rangen och samhällsföreträdena förnämligast betraktas såsom en emanation af gunsten och förtroendet uppifrån. Förrän någon förändring sker häruti, så till vida, att yttre hederstecken och utmärkelser af den styrande makten ieke gifva företräden i umgängeslifvet, framför de utmärkelser, som lemnas genom medborgares förtroende, och förrän opinionen derigenom kan få den riktning, att uppdraget att vara ordförande i en maktpåliggande inrättning anses lika godt och eftersträfvas lika mycket, som en nordstjerna eller karaktersfullmakt, förr frukta vi att hela municipal-väsendet icke kommer att taga rätt rot här i landet. Men den dagen är ännu icke kommen, och när den skall komma, synes tills vidare ganska osäkert, ty aldrig har böjelsen för arenublikanska institutioner, tyckts Vara mindre i I i i