Aftonbladet – 6 februari 1841, sida 4

ve RBLANDARM AVNENN: BELL OM TSCHERKESSIEN. Ur de bekanta Engelsmännens Bells och Longworths, förlidet år utgifna bref om Tcherkessien (Journal of a Residence in Circassia during the years 4837—18539) meddela vi efter Augsburger Allgem. Zeitung följande teckningar: Svarta hafvet har silt tillnamn af sin ovänliga anblick under askgrå skyar, sina beständiga stormar och sina vådor för sjöfaranden. Till detta haf nedstiger Kaukasus med långa branta bergsåsar, mellan hvilka väldiga skogar, ingar, än med jettebögt gräs, än med en yppig grönska, le mot den från hafvet kommande gästen. I dalarne fröjda sig stora hjordar af getter, får och hästar, och på höjderna uppläceker man gestalterna af landets herrliga menniskostam, klädda i medeltidens riddaredrägt, och färdiga att till häst eller fots välkomna den resande med sina karbiner, pistoler och bössor. Ej sällan ser man, vid ett fartygs närmande till stranden, de tokiga bussarne så berömmer Tcherkesserne ungdomen — kasta sig i vattnet från någon klippa, fatta i ett från fartyget utkastadt tåg och simm nde bogsera det genom bränningarne och göra fast vid någon tjock stam i de Kaukasiska urskogarne. Äro de ankommande landsmän och bekanta, som återvända till sina berg, så förekomma helsningar och glädjebetygelser af en så bastant art, alt endast en Tcherkessers krafter förmå uthärda dem. År det en främling, som anländer i en Tcherkessers sällskap eller åtminstone skaffat sig en konag (gästvän) i landet, så öfverlemnas Kask Be krok nn Pa 2 IE.