Aftonbladet – 6 februari 1841, sida 4

föra i minnet, hvad som förut i saken passerat. i Enligt hvad man af den officiella Kongl. skrifvelsen till Rikets Ständers StatsUtskott af den :! 31 December sistl. år, tydligen finner, hade, ill Mars månad sistl. år, då varande Statsministern : för utrikes ärenderna, jemte framställning all de, så väl bestämda som tillfälliga titlar, hvarunder de diplomatiska utgifterna i allmänhet kunna hänföras, tillika anmält, att Statsverkets hittills fastställda anslag till ministerstaten, under somliga tidskiften varit tillfyllestgörande, idå de deremot under andra befunnits otillräckliga; att hvad det ena året för mycket medtagit, af ett efterföljandes öfverskolt någon gång biilfvit ersatt, men alt de 46 år, som närmast föregålt hans embetstid, efterlemnat nen ganska betydlig brist, hvilkens anledningar han i allmänna ordalag uppgifvit. (Se Aftonbladet d. 4 Jan. d. å) Statsministern anmälde äfven, ati flera åtgärder blifvit från och med år 4837 vidtagne, för att afhjelpa detta missförhållande emellan inkomster och utgiflers, samt natt kunIna successive befrias från ett åsamkadt tryekande deficits, och patt denna brist inom 5 å 6 år torde vara fullkomligen betäckt, så vida nåigon nedsättning i de anslag och tillgångar mii nisterkassan hittills haft att disponera, icke kommer att ega rump, hvaremot han, pom en I förminskning deri ifrågasattes, ansåg att denna kassa måste återfalla i sin fordma brydsamma ) belägenhet. m. m. Denna Statsministerns anmälan hade den 7 Mars sistl. år blifvit StatsUtskoltet meddeiad. Häri låg visserligen åtskilligt anmärknings värdt, nemligen, att de diplomatiska utgifternas bestämda titlar blifvit sammanblandade med de tillfälliga, ehuru de borde vara på det sätt åtskiljda, att anslaget för ministerstaten skulle betäcka de förra och anslaget af extra-utgifjterne samt hemliga kabinetlsmedlen utgöra de. ;sednare. Detta gaf älven fart åt de otroliga ryk-! tena, alt betydliga afdrag skedde af ministrarnes ) bestämda löneinkomster, för att betäcka brister, ! i hvilkas uppkomst de åtminstone icke haft del; j I och de lika otroliga berättelserna, att lån inoch utrikes blifvit upptagne för den så kallade kabinettskassan, visade sig nu äfven sannolika, idå ett så långvarigt deficit icke gerna på annat sätt kunnat uppehållas. Man kände dessutom, att utgifter för lån, som Bartelemyfonden bort betala (t. ex. den så kallade Filenska fonden) i stället blifvit anvisade till betalning af Svenska , kabinettskassan; det berättades från säkra håll, :att lin i England på ända till 350 å 60,000 I. blifvit taget vid ungefär samma tid, som H. Ex. Grefve Wetterstedt ditreste; att äfven lån, förskrifvet i Hamb. Bko, skulle finnas; att H. :M. Konungen innehade betydlig fordran (omkring 200,000 Rår Bko) af kabinettskassan; och med ett ord: allt gaf tillkänna, att en betydlig skuld vidhäftade densamma. Denna förmening styrktes till nära full visshet, då StatsUtskoitet, genom den förstnämnda Kongl. skrifvelsen, anmodades att taga i öfvervägande nödvändigheten af ett extra anstag till Kabi.netts-kassanp, vid extra stalsregleringens upp i görande; och man hörde utur alla devuerade munnar, hurusom det vore oförenligt med ri-j kets värdighet, att ej lemna Konungen medel alt betala sådana skulder; — huru det vore I en hedersskuido; — att Ständerna omöjligen, i kunna vägra att betala, m. m. Man tycktes härvid alldeles bafva släppt ur minnet 76 Sn Regeringsformen, som tydligen bjuder, att utan Rikets Ständers samtycke kan Konungen icke lan ,ineiler utrikes göra eller riket med ny gäld ; belastan, och de som tordes framkomma med I denna , blefvo afsnästa för deras enfaldiga tro, att Regeringen svårligen kunnat åsamka riket 3 en shuld, genom Kabinetts-kassan, ännu minE en shedersskuld, samt att de som kunnat råda till eller kontrasignera ett beslut derom, äfven måite skylla sig sjelfva och borde med gendom och person derför ansvara. i Imedlertid utagerades begynnelsen af slutet i Rikets Stäuders StatsUtskott. Detta Utskott I hade emortagit handlingar, som visade, att redan år 4823 en skuldsättning för Kabinettsfkassan börjat, att den år 1836 varit betydlig, (nära 4 million Rdr Bkol; att den ännu var 796,000 Rdr Bko, att egentligen de upplånta medlen icke varit så betydliga, men att indragnings-kostnaden, omsällnings-räntor 0. S. Vv betydligt ökat skuldbeloppet; alt t. ex. för ett ån af 30,000 L. St., som med 3000 årligen bör lafbetalas, långpåkostnaderna uppgått till öfver 11, 000 Rdr Hamb. Bank, 0. s. v. Utskottet, som G allt hvad det härulinnan haft till pröfning sig lemnadt, icke kunde finna att .behofven varit egentligen af gagn för riket, (ensamt Excellensen Stedingks ambassad till Ryssand lärer kostat 470,000 Rdr Bko) samt ansåg hela förfarandet stridande mot grundlagen, har jafstyrkt Ständerna att anslå medel till detta ändamål. Just i detsamma som detta afstyrkande, jemte ide uppgifter som kommit Utskottet tillhanda, blef bekant, och framkallade de vanliga veropen öfver Ståndens njugghet och illviljans försök m. im., framkom lika som genom ett underverk. men i sjelfva verket genom slumpen, det ifråigavarande mysteriösa dokumentet. Härmed lärer nemligen hänga så tillsammans, att någon af KonstitutionsUtskottets ledamöter härom dagen erinrade sig, att vid Riksdagens början äfven i KonstitutionsUtskottet under Statsrådsprotokol