Aftonbladet – 6 februari 1841, sida 1

Ön . G. LAGERVALLS Enkas vid Storgatan å Ladugårdslande as emdast i förstnämnde Kontor till 9 sk. banko raden. —— Stlatsutskottets utlåtande, i anledning af återremissen af betänkandet N:o 337, angående handelsoch sjöfartsfonden. Utskottet, som i öfrigt vidblifver det förra utlåtandet, hemställer, att Rikets Ständer måtte besluta: aatt af giften till bandelsoch sjöfartfonden, ifrån ech med nästkommande år 4842, till nu stadgadt belopp, kommer alt intill nästa Riksdag tillsammans med tullmedlen uppbaras och till statsverket ingå; att uppkommande besparingar å de serskilda anslagen till Konsulers aflöning böra sammanlagde reserveras, för att ett an-: nat år kunna till det afsedda ändamålet användas; an på det medel icke måtte komma att saknas för vidmakthållandet af karantänsinrattningen vid Känsö, Rikets Stander måtte besluta, att den för karantänsinrättningen tillstyrkta anslagssumma måtte få säsom förslagsanslag uppföras och utgå; att anslaget för Känsö karantänsinrättning må uppföras å hufvudtiteln för Civildepartementet. Beträffande frågan om brandförsäkringspremierne för konsulathuset i Tanger; så enär Utskottet numera inhemtat, att premierne för berörde i England tagne försäkring böra årligen utgå och således utgöra en ständigt fortfarande utgift, finner Utskottet sig, emed frånträdande af dess förra hemställan, att anslag till dessa premier måtte å allmänna in-. dragningsstaten uppföras, böra föreslå, att denna utgift må bestridas af det till utgifter för fredsverket med barbareskstaterne m. m. tillstyrkte, uti B:e punkten omfoörmälde anslag af 90,000 Rdr, som dertill lemnar full tillgång. — Memorial MN 447, angående handläggningen af frågor, rörande disposition af den till allmänt nyttiga ändamål anvisade andel af bankovinsten. Utskottet hemställer: gicke allenast att Presteståndet ville medgifva, att Statsutskottet ensamt slutligen handlägger den af Utskottet redan behandlade extra statsregleringen, med beräknande af den ytterligare tillgång utaf bankovinsten, som numera blifvit bestämd, utan ock att Bondeståndet, sedan detsamma blifvit ensamt om sitt beslut, huru frågan om användandet af nämnde tillgång bör behandlas, jemval numera måtte tillåta, att nu ifrågavarande ärende, i enlighet med Ridderskapets och Adelns samt Borgareståndets redan fattade beslut, af Statsutskottet bandläggas.n Slutligen bar Utskottet, för den händelse att hvarken Presteeiler Bondestånden skulle bifalla Utskottets nu gjorda hemställan, skolat anhålla, att frågan derom, till hvilket Utskotts behandling dispositionen af här förut omförmälda andel af bankovinsten bör höra, måtte, enligt 29 8 5 mom. riksdagsordningen, till Konstitutionsutskottets :skyndsamma afgörande hänskjutas. — Utlåtande MAB, i anledning af väckt motion, angående utredning öfver de i 4837 års rikshufvudbok utbalancerade riksgäldsmedel. Utskottet visar, genom en utredning af förhållandet med rikshufvudboken oeh dess kapitalräkning, ocatt de uti rikshufvudboken intagne riksgäldsmedel icke kunna som serskild reservfond anses, — och hvad desse medels afskiljda redovisning angår, densamma redan eger rum efter den för rikshufvudboken antagne plan, till hvars förändring nu icke synes vara någon serskild anledning, samt att således cHr von Harimansdo: ffs ifrågavarande motion icke bör till någon vidare åtgärd föranleda., — — JM 419, angående väckt fråga om räntefritt lån för Carlskrona stads pastorat, Utskottet anser högst betänkligt, att för det uppgifna hufvudsakliga ändamålet eller godtgörandet af de skulder, som nämnde pastorats invånare för underhållandet af sina kyrkor sig åsamkat, tillstyrka något lånebiträde af allmänna medel, enär ett sådant biträdes meddelande ofelbart skulle komma att framkalla en mängd andra menigheters anspråk å enahanda allmänna understöd; och enär dessutom det föreslagna lånet, enligt Utskottets åsigt, ingalunda skulle för framtiden på ett tillfyllestgörande sätt afbjelpa nu öfverklagade förhållanden, finner Utskottet sig alltså jemväl böra wafstyrka Rikets Ständers bifall till denna del af Hr Christierssons ofvan omförmälde motion.n J—M BONDESTÅNDETS gemensamma tanka i anledning af Konst.Utskottets mem. JE 68. (Slut från gårdagsbl.) Bilaga. Ny redaktion af följande : S 49. Riksförsamlingen sammanträde till lagtima Riksdag hvärt tredje år, den 4 helgfria dag i Nov-mber månad. Uti riksdagsbeslutet vid lagtima Riksdag skall intagas uttrycklig kallelse till den näst infallande. Till urtima Riksdag ege Konungen, eller, der han minderårig är, den förmyndarestyrelse, som i 52 sägs, att, när så nödigt finnes, Riksförsamlingen kalla. Ej må urtima Riksdag fortfara sedan tid för sammanträde till lagtima inne är. 8 52. Dör Konung och är thronföljaren omyndig, utfärde då statsrådet kallelse till urtima Riksdag så tidigt, att kallelsen inom femton dagar efter Konungens död, i hufvudstadens kyrkor, så ock skyndsammeligeu i öfriga delar af riket, varder kungjord. Riksförsamlingen ege, wtan hinder af något den aflidne Konungens testamente angående riksstyrelsen, att, på sätt 114 stadgar, förordna tre eller fem förmyndare att, under Kenungens minderårighet, regeringen i hans namn efter denna grundlag föra. 8 53. Nu inträffar den olyckliga händelse, att den konungaätt, inom hvilken arfsrätten till rikets. thron stadgad är, på manliga sidan utgår, utfärde då statsrådet, inom tid, som i 52 S sägs, räknad frän. den dag thronen sålunda ledig blef, kallelse till Riksförsamlingens sammanträde å urtima Riksdag. Riks-. församlingen skall då, till rikets styrelse efter grundlagarne, Konung utkora. 55. Ej må till sådan urtima Riksdag, för hvilken, efter vallagen, nytt allmänt val ej eger rum, sammanträde utsättas tidigare, än efter trettonde da