32 sk. samt å en tunna Korn i Kalmar län 5 Rår 32 sk. och på Öland 3 Rdr 24 sk. allt Bko. I i I BOKHANDELS-BULLETIN. Al Hedenborgs bekanta arbete: aTurk iska Nationens seder, bruk och klädedrägters har åter. ett häfte, det i ordningen sjunde, utkommit i bokhandeln. Det innehåller en ganska intres-; sant artikel öfver läkarkonstens tillstånd i Constantinopel, samt den orientaliska pestens natur, i sammanhang hvarmed författaren beskrifver ett sitt besök hos den så kallade Hakimbaschi ! eller Sultans förste lifmedikus och så till sägandes generaldirektör öfver medicinalverket i det turkiska riket. Utom detta lemnas här korta notiser om de musulmänska krigarne, — Seferli, — den asiatiska soldaten, — Zejbeck, — bombardieren, — Kumberadschi, — och I eller statskuriren, till hvilka sistnämnda fyra personnager häftet äfven innehåller fyra kolorerade afbildningar. Vi kunna icke neka oss nöjet att meddela några korta utdrag, som vi tro skola intressera äfven något hvar. Författaren berättar hur han, atföljd af sveaske första drogmannen, en vacker dag begifvit sig ut till Hakimbaschis landtställe vid Bosforen; den turkiska her? Hifoch hofmedikus var, vid deras ankomsi, i sitt harem och lät vänta på sig en stund, derunder de besökande undfägnades med kaffe och tohakspipor. Andtligen inträdde eskulapen i sitt förmak. Vid drogmannens tillkännagifvande om orsaken uUtill besöket, yttrade Habkimbaschi ganska förbirdligt sin fägnad öfver att göra herr Hedenborgs bekantskap, såsom en medbroder i yrket. Han fortsatte sedan samtalet i det han ytirade sig känna, att Sverge frambragt rimånga stora vetenskapsmän och läkare, samt närande bland de ryktbaraste Newton. Vi tego och beto oss i läppen vid detta smickrande misstag. AT vår tystnad lärer han likväl hafva erinrat sig att Newton ej var Svensk, ty han ombytte talämne för att hjelpa oss och sig ur bryderiet, frågade ore Upsala var det universitet, der doktorer promoverades, samt rämnde tillika Rosenstein såsom namnkunnig läkare och Linn såsom botanikus. Vi kundej härvid ej annat än glädja oss åt hans ådagalagda bättre mirne, ty så mycken kännedom omj vårt lands litterära historia hade vwvi ej väntat. Han gjorde oss sedan flera frågor, såsom huru långt Upsala var beläget från Stockholm, o. s. vv. Denne Hakimbaschi hade förut varit jurist, men slagit sig på medicinen och synneriigast genom umgänge med europeiska läkare inhemtat åtskilligt om sjukdomars sannskyldiga kän-j nedom och behandlande. Han läste medi-) i cinska afhandlingar på Italienska språket, deri han var någorlunda hemmastadd, samt ägde ett vackert bibliothek . . ....... . Fastän inga egentliga förbud med ålagdt straff finnas mot qvacksalfveri, utöfvar dock Hakimbasehi kontrollen på de rajah. hvilka söka hefatta sig med läkarkonsten i hufvudstaden. Tid efter annan bli dessa sammankallade, för att undergå ett slags examen. Att denna ej är mycket sträng, förstås af sig sjell. De hvilka godtyckligt iklädt sig läkarekallet, blifva dock vid stort ansvar förbjudna att fortsätta det, om de ej kunna svara på de allrasimplaste praktiska frågor. Författaren berättar härefter om en jude, som förut handlat med papper, men en vacker dag beslöt att bli läkare, satte doktorsmössan, — kaipacken, på sig och började kringvandra Constantinopels gator, ropande gazel hakimp god läkare!) En mängd godtroget folk anlitade honom och han gjorde en rik skörd. Men den brydsamma examenstiden kom, och han måste inställa sig hos Hakimbaschi. Han sökte först dölja sig bakom de andra examinandi, men blef slutligen bemärkt och framkallad att stå till svars. Det befanns nu, att han icke af läkekonsten förstod ett enda ord. Hvad. din skurk! — utbrast härvid Hakimbaschi, — du vågar på detta sätt mörda H. H. Sultans undersåter? . . . Lägg honom under käppen! Juden bad om nåd och förskoning och slapp verkligen med skrämseln; Hakimbaschi lofvade honom imedlertid, att om han en gång till visade sig som läkare, skulle han utan minsta omständighet bli hängd. Juden var dagen derpå så god pappershandlare, som någonsin förut . ..... För at! närmare lära känna deras qvacksalfvareskara, må följande profstycke anföras på deras! plumpa bedrägerier. En man, som led af en långvarig lefversjukdom, föll i händerna på en af dessa eskulaper. Vid första blicken på den! sjuke hade han straxt en radikal kur i bered-! skap och frågade mycket gravitetiskt om ett hårdkokt ägg var att tillgå. Ingenting är lättare att förskaffals svarades. Sedan herr doktorn erhållit ägget, vände han det mellan fing-. rarne under mycken vältaligdet, hyarunder det-; sammas undransvärda egenskaper beskrefvos. Det skalas, delas i mångfaldiga bitar; en liten våg, tages ur fickan; nu afväges ägget i 492 lika dear Och till hvarje af dessa läggas 3 risgryn. Detta skulle blifva patientens näring, hvarmed ! han trenne gånger om dagen fick förpläga sig, tre risgryn och ett tolftedels ägg hvarje gång. Olyckligtvis afbröts kuren af döden, troligen till följe af svält.n----Vid talet om pestsjukdoMen huarn. vvclhsa härinigagar I TU at Ach ha 3